Kurator, kuratera, kuratering…

Kuratorskapet associeras vanligtvis med personen som sammanställer konstutställningar. Målning av Cornelis van der Geest.

Under den pågående webbförnyelsen har begreppet kuratering dykt upp med jämna mellanrum. T.ex. webbdeskarna har beskrivits som kuratorer för svenska.yle.fi. Men vad innebär kuratering egentligen i en webb kontext? En stulen e-post diskussion mellan programchefen Sami Kallinen, konceptutvecklaren Mikael Hindsberg och Just nu-redaktören Rolf Granqvist kan kanske belysa (…eller fördunkla 😉 ) kurateringens innebörd för oss.

From: Sami Kallinen
to: Mikael Hindsberg, Rolf Granqvist

hej, på tal om kuratering, se här nedan en definition av den berömde schweiziske konsthistorikern och kuratorn Hans-Ulrich Obrist som jag snubblade på idag:

Lately, the word “curate” seems to be used in an greater variety of contexts than ever before, in reference to everything from a exhibitions of prints by Old Masters to the contents of a concept store. The risk, of course, is that the definition may expand beyond functional usability. But I believe ‘curate’ finds ever-wider application because of a feature of modern life that is impossible to ignore: the incredible proliferation of ideas, information, images, disciplinary knowledge, and material products that we all witnessing today. Such proliferation makes the activities of filtering, enabling, synthesizing, framing, and remembering more and more important as basic navigational tools for 21st century life. These are the tasks of the curator, who is no longer understood as simply the person who fills a space with objects but as the person who brings different cultural spheres into contact, invents new display features, and makes junctions that allow unexpected encounters and results.

[…]

To curate, in this sense, is to refuse static arrangements and permanent alignments and instead to enable conversations and relations. Generating these kinds of links is an essential part of what it means to curate, as is disseminating new knowledge, new thinking, and new artworks in a way that can seed future cross-disciplinary inspirations. But there is another case for curating as a vanguard activity for the 21st century.”

en snabbreflektion: man kan säga att det är det här som journalister har alltid gjort och det är självfallet sant, men samtidigt finns här en nyansskillnad. kommer det kanske från att de flesta som kuraterar idag är inte ”journalister”? det är också intressant att man valt att ta analogin från konstvärlden och inte från journalistiken. är det bara en slump? den traditionella kuratorn har också varit en sorts journalist, men ändå inte. vad är skillnaden? en grej är att kuratorn har valt och också beställt verk som är mycket mer varierande än journalistens. inom konst- och museivärlden har man redan länge kunnat ställa ut i princip vad som helst. från objekt till idéer. handlar det kanske också om att helheten när allt kommer omkring varit mindre viktig på till exempel en paradsida. alltså att valet av de rätta artiklarna varit absolut viktigt men de olika artiklarnas relation till varandra har ändå oftast sekundärt. i journalistiken har man traditionellt främst skapat sammanhanget genom att redogöra för det inom juttun medan här skapar man det lika mycket genom valet av olika juttun som ställs bredvid varandra. så en tanke som jag medger inte är speciellt utvecklad slänger jag här att för kuratorskapet är helheten som länkarna mellan de enskilda objekten oftast viktigast – viktigare än de enskilda objekten. de olika utställningsobjektens förhållanden till helheten har varit essensen i kuratering.

är inte just detta också essensen i ”just nuandet”?

/s

 

From: Mikael Hindsberg
To: Sami Kallinen, Rolf Granqvist

Tack Sami för tankeväckande inlägg. Håller nog helt med om vad du säger, men man kan också anlägga ett lite annat perspektiv på kuratering ur journalistiskt perspektiv.Nämligen ta fasta på att kuratorn inte är konstnär. Dvs att kurateringen inte skapar konst, utan sammanställer, kontextualiserar och förevisar.

I journalistiken blir detta att handla om en ny journalistroll, i min mening särdeles viktig inom public service. Där journalisten fungerar som vägledare, kurator, i informationslandskapet.

Då kan man tänka sig ett kollage av information som journalisten kuraterat. Men resultatet av kurateringen behöver inte i sig vara en fulländad journalistisk produkt. Utan kanske behöver kompletteras med eget material för att fungera som ”traditionell” journalistik.

Lite svårt att diskutera detta då man så snabbt önskar entydiga definitioner på t.ex. journalistik. Men funkar ju ändå bra som lite huvujumppa och inspiratin 🙂

h. Micke

PS. Här en bra artikel om ordet kuratera och lite om användningen (och betydelsen av det)

From: Sami Kallinen
To: Mikael Hindsberg, Rolf Granqvist

jo just så och jag tror samtidigt, i varje fall om tittar på konstvärlden, så är poängen lite att gränsen mellan konstnär och kurator som betydelseskapare suddas ut.

/s

 

From: Rolf Granqvist
To: Sami Kallinen, Mikael Hindsberg

Precis som man nu gör inom konsten måste begreppen mästare, geni och original omvärderas också på andra områden. Inte omdefinieras, utan just omvärdes. Begreppen har fortfarande giltiga och fullt gångbara definitioner men vi måste ta oss en funderare på vilken vikt vi ger dem.

Jag hoppas att begreppen återgår till sitt ursprung, dvs till hantverket, till de gamla gillena. Där hör de hemma.

Inom konsten och journalistiken behöver vi nya, kollektiva sätt att skapa betydelse och det helt enkelt för att frågorna och den information som finns att tillgå är så mycket större än den var under 1500- och 1600-talen, större än den var under slutet av 1800-talet då yrandet kring originaliteten och patentet tog skruv ordentligt.

Vi måste komma vidare.

Och pröva nya vägar.
Eller vi måste inte alls. Om vi inte gör det så är det någon annan som gör det. Det är jag säker på.
Just våra förutsättningar och våra resurser ger oss ändå en möjlighet som är få förunnad.

Diskussionen samlad i Storify. Här på bloggen så hoppa bara rakt till tweetsen nedan:

SoMe i journalistiken

Emanuel Karlsten (foto: Rolf Granqvist)

Vi tackar Emanuel Karlsten för ett inspirerande besök på Yle igår. Emanuel spenderade dagen med Just nu redaktionen och höll en presentation om hur viktiga sociala medier är för Yles intaraktion med användarna.

Just nu just nu, SYND och K&I

Cecilia Wikman från K&I desken testar nya verktyget medan SYND-utvecklingens ledare, Mårten Seiplax, instruerar.

Förutom Just nu har också Kunskap & Inspiration desken inlett en egen serie av workshoppar. Vi ordnade också ett nytt användartest för regionernas nyhetsredaktörer. Läs vidare för mera uppdateringar kring webbförnyelsen.

Kunskap & Inspiration desken

Fakta & Fiktion avdelningens centrala nervsystem för webben, Kunskap & Inspiration desken, har börjat gympa sina hjärnor. Precis som Just nu -desken genomgår K&I också en rad workshoppar för att definiera konceptet för Fakta & Fiktion avdelningens webbinnehåll. Fär tillfället består K&I desken av Leo Gammals, Hans Johansson, Erik Snellman och Cecilia Wikman. Sixten Björkstrand från Vetamix deltar också i workshopparna.

 

Användartest

SYND gänget ordnade på måndagen ett nytt användartest för regionernas nyhetsredaktörer. I sessionen medverkade också Just nu desken samt människor från nyheterna och Svenska.yle.fi. Erfarenheterna från det första testet i november 2011 gav många goda erfarenheter och var en ypperlig situation att kolla hur bra verktyget höll måttet i dagligt nyhetsarbete. Mottagandet var i överlag postitivt och hjälpte utvecklarna att konstruera verktyget i rätt riktning.

Inför det nya användartestet fanns det en oro över att verktyget inte skulle leverera. Mystiska buggar hade gjort att vissa basfunktioner inte fungerade som de skulle. Undertecknad väntade sig en flopp, men lyckligtvis visade det sig att verktyget fungerade i stort sett utan problem under hela användartestet. Det blev ingen flopp och testmänniskorna fick prova de essentiella funktionerna (ett stort tack för det till Mårten Seiplax som ledde användartestet). Demonstrationen var späckad med information, vilket skapade en viss förvirring, men i det stora hela uppskattades verktygets flexibilitet och användargränssnitt. Det största frågetecknet uppkom kring hur det redaktionella arbetet ska läggas upp. Det är också något som bl.a. Just nu och K&I deskarna arbetar på som bäst. Vi ska naturligtvis också återkomma med nya test och skolningstillfällen inom kort.

 

Just nu

Just nu desken arbetar febrilt med konceptet för nya svenska.yle.fi. Workshopparna har nu kommit till stadiet då teorierna och hypoteserna ska utmynna i konkreta protyper. Just nu håller i samarbete med SYND-utvecklarna på att strukturera olika ämnessidor (första sidor, portaler) för att bilda sig en uppfattning om hur webbinnehållet ska presenteras för användarna. Samtidigt är redaktionschefen Mattias Erkkilä ute på turné för att bekanta sig med regionredaktionerna.

Webbförnyelsen fortskrider med andra ord på flera fronter. Tidtabellen är tajt, men framsteg görs hela tiden. Håll utkik efter nya uppdateringar på Utvecklingsbloggen eller ta en sväng via Radiohusets tredje våning. Där håller både Just nu desken och SYND-gänget hus.

Tyck också om Just Nus Facebook-sida!

Just nu – hur man bygger Rom på en dag

Det är januari 2012 och Just nu -desken har inlett arbetet med att utkristallisera konceptet för den nya svenska.yle.fi helheten. Just nus främsta uppgift blir att upprätthålla en aktuell svenska.yle.fi portal och koordinera det webbinnehåll som produceras av Svenska Yle och våra användare.

Måndagen den 9 januari inleddes den fyra veckor långa workshop-perioden, den s.k. gniststigen, där Just nu -desken definierar nya svenska.yle.fi portalens koncept. Vid sidan om fortsätter också SYND med den tekniska och konceptuella utvecklingen av publiceringssystemet Drupal. Tiden är knapp. Nyheterna och Sporten ska lanseras på Drupal inom de närmaste månaderna. Går det riktigt bra lanserar vi samtidigt den nya svenska.yle.fi portalen. Men innan allt kan förverkligas finns det triljoner öppna frågor som måste besvaras. Och allt ska ske inom loppet av knappt två månader.

Under den första workshop veckan fick Just nu till uppgift att hitta på en målsättning enligt vilken planeringen skulle fortskrida. Genom ett antal post-it lapp besudlade hjärnstormningar kom gruppen fram till den här ledstjärnan:

Hur gör vi en unik, lättillgänglig och populär webbtjänst tillsammans med användarna?

Okej, vi håller med om att målet inte klingar särskilt sexigt och fräscht, men å andra sidan är det inte heller något officiellt motto vi går ut med. Målet innehåller trots allt något förenklat de egenskaper som nya svenska.yle.fi helheten borde bestå av. Vi måste komma ihåg att webbförnylsen gäller samtidigt tekniken, organisationen och hela tankesättet kring hur vi gör webb. Det är svårt att få allt paketerat i en säljande mening. Det som är viktigare just nu är att fundera på  vad ”unik, lättillgänglig och populär” betyder hur vi förverkligar dem.

”Unik” syftar på våra styrkor som skiljer oss från andra webbtjänster och mediebolag. T.ex. våra regionredaktioner är något som gör oss unika och det är en styrka vi också ska jobba mera på. ”Lättillgänglig” inbegriper användarupplevelsen i svenska.yle.fi helheten. Vi förenhetligar våra system så att användaren känner igen svenska.yle.fi innehåll obereonde om han eller hon besöker X3M, nyhets- eller kultursidor. ”Populär” är kanske den mest breda och vaga målsättningen. Hur gör vi svenska.yle.fi mera populärt? En ökning av populariteten kräver åtminstone att alla aspekter i webbförnyelsen lyckas. Därtill kräver det också ett stort samarbete och inspiration av hela Svenska Yle. Processen är långsiktig, spännande och kräver tålamod. Vi kan också påpeka att webbutvecklingen aldrig kommer att upphöra. Det finns alltid något att förbättra.

Hanna Nordenswan lyssnar på medan Rolf Granqvist presenterar sin uppfattning av svenska.yle.fi, här förkroppsligat i en Lego-konstruktion.

Andra workshop veckan har ägnats till att söka svar på öppna frågor av experter och vanliga användare. Intervjuer och exkursioner till organisationer ger oss information om hur andra tampas med liknande problem som vi har. Helsingfors Kirjasto 10 och Uusi Suomis redaktion var intressanta besök som fungerade som utmärkta exempel på organisationer som varit tvungna att se över sin roll och uppgift i förhållande till användarna. Under den tredje workshop veckan bryter vi ner erfarenheterna i grupp och anpassar det till vår planering, varefter vi börjar ta fram konkreta modeller för nya svenska.yle.fi. Pararellt med workshopen deltar Just nu även i testandet och utvecklandet av SYND (Svensk Yles Nya Drupal Plattform).

 

Webbförnyelsen – konceptet i ett nötskal

Utvecklingsbloggen har hittills presenterat Svenska Yles webbförnyelse genom detaljer i processen. Helhetskonceptet bakom förnyelsen har däremot inte presenterats för bloggens läsare. Här följer en kort genomgång av de större linjedragningarna.

Allt utgår från det som syns i venndiagrammet nedan. Diagrammet visar tre delområden som vi håller på att förverkliga och sambandet mellan dem. Hörnstenarna i webbförnyelsen är inpräntandet av ett nytt webbtänkande i innehållsproduktionen, besättandet av en organisation som arbetar enkom för webben och utvecklandet av en ny webbpubliceringsplattform (SYND). Precis som diagrammet visar måste alla tre delområden lyckas för att vi ska uppnå målen för webbförnyelsen, d.v.s:

  • stärka svenska.yle.fi som finlands största webbtjänst på svenska
  • producera webbinnehåll ur användarnas perspektiv
  • förenhetliga webbtjänsterna
  • göra svenska.yle.fi till en jämställd ”kanal” vid sidan av FST5 och Radio Vega
De tre kärnområdena som webbförnyelsen består av.

Till följande presenterar vi konceptet för webbförnyelsen genom ett delområde i taget:

 

Just nu

Just nu är premissen för hur vi bör förhålla oss till och producera innehåll för webben. Det handlar om att utnyttja webben på webbens villkor, vilket betyder att man bl.a. utnyttjar mediumets förmåga att snabbt få ut information till användarna så att de upplever att webben fungerar i realtid och verkligen erbjuder det som händer ”just nu”. Vidare handlar det också om att kontextualisera och berika innehåll med tidigare publicerat material, tredje parts innehåll samt det vi producerar för radio och tv. Det gäller att kunna se på innehåll obereonde av medium och ge det ett större sammanhang, synlighet och livslängd.

T.ex. en radiodokumentär behöver inte begränsa sig till en sändning med repris och en veckas speltid på Arenan. På webben kunde dokumentären introduceras redan innan radiosändningen med smakprov eller inblickar i inspelningsprocessen med en blogg, bilder, video, etc. Det finns kanske också tidigare publicerat relaterat material/artiklar som man vill lyfta i dokumentärens sammanhang för att ge en bredare kontext. Efter själva radiosändningen vill man kanske ytterligare publicera bortklippt material och/eller en podcast. Det finns med andra ord flera möjligheter att rätt så snabbt och enkelt ge produktionen ett större sammanhang och synlighet. Därtill är även sociala medier och användarna en resurs som kunde involveras mera i det vi gör. En stor del av webbens innehåll sprids av dessa och i enlighet med Yles uppdrag borde vi också vara mera öppna för publikens/användarnas deltagande. I radiodokumentärens fall kunde det finnas en användare som vill bidra med erfarenheter eller värdefullt material.

Organisatoriskt kommer Just nu -desken tillsammans med de övriga deskarna och redaktörerna att arbeta fram Just nu -tänket och arbetsflödet i webbarbetet. Utvecklingen i den här riktningen sker inte över en natt, men det kommer att bli allt vanligare i hur vi arbetar på Yle. Ni kan läsa mera om deskarna längre ner.

 

SYND – en ny webbpubliceringsplattform

De som följt med Utvecklingsbloggen har knappast missat vad SYND handlar om. Namnet är en akronym för Svenska Yles Nya Drupal -plattform. I praktiken handlar SYND om att ta i bruk en gemensam webbpubliceringssystem (eller innehållshanteringssystem) för hela Svenska Yle. Plattformen som tas i bruk heter Drupal och har som bekant presenterats i bloggens inlägg och videor.

Trots alla inlägg har vi knappast berättat om varför vi just valt att ta i bruk Drupal och ett nytt webbpubliceringssystem överhuvudtaget. Strävan efter ett nytt enhetligt system kommer från att Svenska Yle för tillfället har en palett av olika webbpubliceringssystem som varken kommunicerar optimalt med varandra eller underlättar samarbete över organisationsgränserna. Framförallt syns det här för användarna som en osammanhängande samling webbsidor som man inte kan vara säker på om de hör till samma helhet. De nuvarande systemen är också utvecklade av enskilda personer, vilket visat sig vara sårbart ifall någon annan ska ta över underhållet och utvecklingen. Målet var därför att hitta ett system som skulle stöda vårt gränsöverskridande innehållstänkande och som kunde tas i bruk av hela Svenska Yle.

Drupal är inte ett perfekt system och det finns inga andra perfekta system att tillgå om man inte väljer att bygga systemet själv, vilket vi p.g.a. nämnda anledningar och resursbrist inte haft möjlighet till. Drupal valdes för att det är ett öppet system som utvecklas av tusentals personer runt jorden (dit även våra utvecklare hör) och man har tillgång till ett stort stödnätverk som hjälper att lösa problemsituationer och tackla framtidens utmaningar och uppdateringar.

Drupal liknar ett pakethus: det mesta finns färdigt men man kan relativt snabbt ommöblera husets moduler enligt egna behov. Drupal stöder också den typ av metadata -taggning som möjliggör att vi kan visa relaterade innehåll/artiklar i helheter och lätt kunna skapa kontexter i form av ämnessidor.

I bilden nedan illustreras systemets grundstruktur och enligt vilken logik användaren kommer åt vårt innehåll. Redaktörerna producerar enskilda artiklar som man kan tänka sig att ligger i en enda stor innehållssilo. Användarna kommer åt artiklarna genom lyft (Promos) som kan ligga på ämnessidor (Subject Pages), sociala medier eller hittas via sökmotorer. Artiklar får en kontext genom att de taggas med metadata (nyckelord), varefter de lyfts automatiskt på en ämnessida och/eller lyfts manuellt av en redaktör på en ämnessida (se t.ex. på den här videon för en demonstration).

Grundstrukturen för hur nya svenska.yle.fi kommer att vara uppbyggt och hur användarna kommer åt innehållet.

Den viktigaste med den nya webbpubliceringsplattformen är att hela svenska.yle.fi blir en mera sammanhängande tjänst som användarna kan uppleva som mindre spretig jämfört med Svenska Yles webb idag. Ur en intern synvinkel ligger den största förtjänsten i att systemet blir gemensamt för hela Svenska Yle och att allt innehåll kan utnyttjas av alla i samma form. Obereonde vilken avdelning man arbetar för är användargränssnittet och systemet det samma.

 

Webborganisationen

För att kunna satsa mera på nya svenska.yle.fi har det flyttats över resurser från etermedierna till webben. Resultatet är att det nu finns webbdeskar som ägnar sig helt och hållet åt att arbeta med webbinnehåll. Deskarna kommer ändå inte att ta över all webbinnehållsproduktion på Svenska Yle, men stöder och kompletterar det som övriga redaktörer producerar för webben. Just nu -desken ansvarar för svenska.yle.fi portalen – hela tjänstens ”skyltfönster” utåt. Kunskap & inspiration -desken är Fakta & Fiktion avdelningens webbcentral medan Online -desken har samma uppgift hos Nyheterna. X3M har sedan tidigare en grupp som arbetar aktivt med webben och har i praktiken samma funktion som en desk. Likaså regionernas webbaktiva redaktörer. Deskarna och webbinnehållet leds av redaktionschefen Mattias Erkkilä.

Bilden nedan (klicka för större bild) visar förenklat hur organisationen kring webben ser ut och hur innehållet kan röra sig mellan avdelningar, deskar och i svenska.yle.fi. Just nu -desken väljer vad som lyfts på portalen och ser till att den är aktuell. Övriga deskar och redaktörer producerar innehåll för sina ämnessidor och kommunicerar med Just nu -desken för att innehållet ska få sitt optimala sammanhang inom svenska.yle.fi helheten.

Modellen för webborganisationen och dess innehållsflöde.

För tillfället kan det vara svårt för redaktörer som primärt arbetar med radio och tv att hitta tid för att producera innehåll för webben. Deskarna är också ett första led i att råda bot på webbens roll som ett medium dit man producerar innehåll enbart ifall det finns tid och/eller kompetens. Den nya organisationen ger bättre möjligheter för att webbdimensionen redan kommer med i programutvecklingens startgropar och att även etablerade program hittar sina fulla potential i webbsammanhang.

 

Fråga och kommentera

Förhoppningsvis har presentationen öppnat upp innebörden i webbförnyelsediagrammet som fanns högst uppe i inlägget. Genomgången var knappast uttömmande men visar de viktigaste målsättningarna för och orsakerna till förnyelsen. Fråga och kommentera gärna. Många frågor och svar hittas också på Frågor och svar sidan. Utvecklingsarbetet pågår för fullt och vi ser gärna att så många som möjligt deltar i det.

Sprint 5 demo

Den femte demonstrationsvideon från SYND visar kort några av de förbättringar som gjorts i verktyget under senaste två veckorna. Här nere listas också saker som inte nämns i videon. Nu är dags för en Julpaus, men vi återkommer på våren med mera nyheter.
  • Import av nyhetsartiklar från den nuvarande nyhetssidan med bild och författarens namn
  • Bloggfunktion
  • Statiska boxar med stöd för Full html
  • Användarprofilsida
  • Brandbyline också på sidor som inte är ämnessidor
  • Förbättrat arbetsflöde för lyften (Promo)
  • Förbättrtingar i metadata inmatningen
  • Manual promos, no link or external link
  • Favoritämnessidor som underlättar artikelpublicering
  • Förbättringar i användarupplevelsen
  • Fitvids
  • Go button för mobilen
  • Views in content region
  • Blogginläggens författarbylines
  • Faktarutans layout förbättrad
  • Import av taxonomier

Sprint 4 demo

Här är de huvudsakliga utvecklingsområdena i den senaste sprinten. Vissa av dem framkommer också i videon.

  • Adressformen svenska.yle.fi/ämne & svenska.yle.fi/artikel/2011/12/01/artikelns-namn
  • Video responsiv
  • Import från nyhetssajten
  • Social media delning
  • Meta data relaterat
  • Brandbyline flyttad
  • Bilderna semantiska
  • Timeline funktion
  • Choosing the ”home” subject page
  • Some admin hover / color effects added
  • Shortcode

Sprint 3 demo

Kolla in den senaste demonstrationsvideon. Den visar några av de funktioner som kommit till under de två senaste veckornas utveckling.

Nyheter som visas i videon:

  • Kickers
  • Tydligare användargränssnitt
  • Svenskspråkig metadata inmatning
  • Redaktörens profil signatur
  • Embeddning av den nya Arenan
  • Dynamiska bilder i Responsive Design

Första användartestet

Måndagen den 7.11. gjorde vi det första användartestet med det nya (och halvfärdiga) publiceringsverktyget för svenska.yle.fi. Nyhetsredaktörer från regionerna bjöds in för att konkret testa det som utvecklarna jobbat på under de senaste fyra veckorna. Vi fick mycket värdefull återkoppling till det vi åstadkommit hittills och fick hjälp på traven med att utveckla publiceringsverktyget mot rätt riktning.

Raseriutbrotten uteblev och ingen sprang svärande ut ur rummet (kanske testpersonerna istället smutskastar systemet på sina redaktioner, vem vet… 😉 ). Enligt mina observationer var redaktörerna väldigt snabba med att ta åt sig systemet trots att användargränssnittet och funktionerna var halvfärdiga. Redaktörerna testade i stort sett det som visades i den senaste demo videon. Med fortsatt utveckling och nya tester är jag säker på att vi under våren kommer att få ett lättanvänt och snabbt publiceringsverktyg, som i slutändan kommer att vara gemensamt för hela Svenska Yle!

Konceptutvecklaren Mikael Hindsberg konstaterade i ett korridorsnack att merparten av redaktörerna inte är intresserade av att knepa och knåpa med publiceringverktyg. De ska kunna koncentrera sig på det väsentliga, det vill säga innehållet. Som det ser ut just nu kommer vi också att få ett verktyg som tillåter redaktören att så långt som möjligt koncentrera sig på innehållet utan att behöva ödsla tid på komplicerade redigeringsfunktioner. Vi är inte riktigt där ännu, men några oöverkomliga tekniska hinder finns inte just nu för att ta i bruk ett smidigt system.

På basis av testanvändarnas reaktioner behöver vi ännu arbeta på att göra administrationen av innehållet mera intuitivt. För tillfället är det svårt att veta i vilket läge/vilken vy man befinner sig i när man redigerar innehållet. Möjligheten att skapa temasidor med personliga grafiska utseenden efterlystes också, vilket är en utmaning om systemet ska kunna erbjuda en förenhetligad användarupplevelse genom hela svenska.yle.fi helheten. Här måste vi hitta en smart lösning. Förbättringsförslagen var många fler och jag listar inte dem här nu, mest eftersom det handlar om detaljer. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de flesta funktionsönskemålen har noterats, men det kommer att ta en stund innan vi kan överväga och förverkliga dem. Den återstående tiden av år 2011 kommer att gå åt till att utveckla grunden för publiceringsverktyget. Vi håller så att säga på att bygga stommen till ett hus som senare, fr.o.m. våren 2012, ska också få sina väggar, inredning, m.m.

Erfarenheten från testerna visade att utmaningen i den närmaste framtiden snarare ligger i att kunna anpassa de redaktionella rutinerna till verktygets logik. Webbdagschefens, deskarnas och redaktörernas växelverkan kommer att vara av avgörande betydelse för hur innehåll publiceras och distribueras. Flera redaktionella beslut måste tas för att få systemet att fungera smidigt. Till det kan jag inte säga annat just nu än att användartestet var ett exempel på hur vi så tidigt som möjligt vill engagera redaktionerna i utvecklingen för identifiera dylika utmaningar. På det här viset försöker vi också undvika så mycket gråt och tandgnisslan som möjligt inför mars 2012, då Nyheterna tar i bruk det nya verktyget. Fr.o.m. januari engageras också webbdagschefen och deskarna i utvecklingen. Då kan vi på allvar börja arbeta fram en modell för hur innehållsproduktionen ska fungera på bästa möjliga sätt.

Vi kommer snart att göra ett nytt test där Sporten är involverad. Vi kommer också att göra besök i regionerna för att berätta om SYND-projektet och webbförnyelsen. Utöver det uppdaterar vi utvecklingsbloggen så mycket vi hinner och ordnar webbluncher i Sossun på fredagar (förutom fredagen den 11.11. då alla utvecklare är bortresta).

Gå med jämna mellanrum in på bloggen och kolla nyheterna kring SYND-projektet. Kommentera gärna – vi behöver ditt bidrag i utvecklingen!

Nya funktioner klara – se sprint 2 screencast

Sprint 2 innehöll bland annat:

  • Fortsatt jobb med installations profilen
  • Lägg till och sätt stil på artiklar som visas på ämnessidor
  • Datumen i ”just nu” form, se microformats
  • Responsiv design
  • Mer style alternativ på ämenssidor (brandbylines)
  • Menu (även den responsiv design)
  • Infoga Arenan videon, citat, bilder i en artikel
  • Lägg till meta data*
  • Profilsidor
  • Nödmeddelande & breaking news meddelande

Jag vill påpeka att trots att det nu går att göra många saker är detta fortfarande att betrakta som en proof of concept, mycket finns ännu kvar att göra för att det skall vara i skick för publicering 🙂

* Meta data lösningen är ett sammarbete med SeCo på Aalto Universitet.