Användartest – hur kan de hjälpa oss?

Vi har nu för fjärde gången gjort användartest enligt metoden som beskrivs i Steve Krugs bok Rocket surgery made easy. Du kan se en demonstration han gjort här.

Testet är i korthet en ca 15 minuters intervju med 4-5 personer där man ber testpersonen berätta högt hur den resonerar. Man bandar sedan röst + skärm för att kunna analysera i efterhand.

Erfarenheter hittills har varit goda, och det har fungerat väl att använda personer som jobbar inom Yle (inte direkt med webb). Det är tydligt att den här metoden fångar upp de största användarproblemen.

Vi har valt att utföra våra test på en demosajt där de ändringar som vi funderar på att införa finns insatta. I vårt senaste test passade vi också på att testa sådant som redan finns i produktion. Man kan också göra test med en demosajt på papper – det kan vara ett billigt sätt att testa en produkt i ett tidigt skede.

Exempel från senaste testet
Vi bad användarna söka reda på en person från en specifik kommun på svenska.yle.fi/maktbasen – alla fem testpersoner klickade först på listan över kommuner som styr vilken kommun som visas i visualiseringen av ”Köns- och åldersfördelning”. Då de märkte att den inte gick till listan över kommunfullmäktigeledamöter i den kommunen kunde de dock hitta vidare via navigeringen. Att de först klickade på visualiseringen är helt logiskt då man ser på det i efterhand, så där finns utrymme för förbättring.

Det som testet visade att fungerar bra är listan över senaste publicerade nyheter uppe i höger hörn. Normalt en plats som man inte tittar så mycket på. Ett annat var att vi tagit med rubriker från Yle Pohjanmaa, och vill veta hur användaren uppfattar placeringen och det att vi tagit med dem. Vi fick bekräftat att användarna tycker det är bra att de finns med, och att det är bra att de finns längst ner i listan av nyhetslyft så att man tydligt ser skillnad mellan olika källor.

Ett annat resultat som tål att tänkas på för dem som rubriksätter är hur mycket en rubrik kan påverka känslan av ifall saker och ting hör ihop (gruppering). I detta klipp kan du se tre testpersoners svar på frågan ”Vad tycker du om Yle Österbottens sida – föreställ dig att det är din när-region”.

T.ex. uppfattar personerna sidan som ostrukturerad, och det verkar bero på att det finns många mellanrubriker i stil med ”Nyheter” (andra synonymer ”Aktuellt”, ”Senaste nytt”) som ger intrycket av att ”här handlar det om några andra nyheter än dem som jag redan tittar på”. Ett annat exempel är kommentarer kring MGP (eller nöje), man utgår ifrån att det är en allmän mellanrubrik utan koppling till Yle Österbotten. Om man skrivit ”Malaxtjej aktuell i MGP” skulle användaren antagligen ha uppfattat det som en del av Yle Österbotten, och inte upplevt att det plötsligt kommer ett innehåll som inte passar in.

Fördelen med att göra testen internt är att de går att göra med kort varsel. Det är ett litet maskineri så man kan göra det så ofta som det känns relevant.

Testmetoden är också ett bra hjälpmedel inom en stor organisation där man lätt blir blind och projicerar sina interna strukturer utåt, på ett sätt som inte kanske alls är det som slutanvändaren tycker är viktigt.

Lite som den här illustrationen gjord med glimten i ögat 🙂


Från http://xkcd.com/773/

Användning av data från interna produktionssystem på webben

Många företag genomgår en förändring av hur den tidigare interna datan plötsligt behövs för publikationer på webben. Att ta i bruk data som tidigare inte behövt vara konsekvent gör att man stöter på liknande problem som inom datajournalismen, där det ofta krävs manuellt arbete för att städa upp datan och göra den användbar (Här kan du se ett exempel Google gjort).

Det kan också innebära en förändring i vem som uppdaterar informationen. Tidigare gick det kanske att en person med specialkunskap skötte all inmatning, men nu då det oftast behövs mer information i en snabbare takt behöver den sättas in direkt av den person som först får veta om ändringen/ får tilläggsinformation.

På Yle berörs många system, men det som kanske används av flest personer är Radioman och Plasma (används för att hantera programinformation och sändning).

Orsakerna till varför dessa system tas i bruk offentligt beror oftast på att det är mest logiskt (och sparar pengar) att göra det på ett enda ställe.

Ta till exempel informationen om program. Då den sätts in i Radioman så kan den automatiskt användas på Arenan, i Yles programtablåer på webben, i mobilen och i andra aktörers webbtjänster samt i papperstidningarna. Informationen går också att visa automatiskt på programmens och kanalernas webbsidor.

För användaren av dessa tjänster blir det också lättare att hitta det man söker, t.ex. finns det en bild på den person som deltog i programmet, det finns en programtext som innehåller namnet på de personer som deltog och ämnet som behandlades. På detta sätt ökar hittbarheten då sökmotorerna kan lokalisera rätt program direkt.

Den som surfar på Yles webbtjänster och ser ”Spelas just nu” puffar får veta inte bara vilket program som sänds just nu, utan kan också se en bild och läsa en text om vad programmet behandlar i den sändningen.

Den redaktör som skriver en artikel om ett ämne som det redan finns klipp om kan inkludera klippet från Arenan utan att behöva skriva in en kompletterad programtext, eller sätta till en bild. De som sedan läser artikeln har i sin tur lättare att avgöra ifall de relaterad klippen är intressanta.

Att ett system genererar datan för webbtjänsterna gör det också möjligt att bygga standardiserade lösningar, så att också webbutvecklingen blir enklare och billigare. Lösningarna blir mer framtidsäkra, och gör det möjligt att utnyttja annan internt tillgänglig information för att automatiskt koppla ihop program, artiklar, spelade låtar, Wikipedia artiklar samt andra externa webbplatser.

Det betyder också att ingen behöver ”klippa och klistra” information från ett system till ett annat, vilket frigör resurser till annat mer kreativt jobb.

Mest lästa vecka 40

Här är listan på förra veckans mest lästa artiklar på svenska.yle.fi. Och påpekar att dokumenten inte är en omfattande analys om sajtens besökarstatistik utan innehåller enbart info om de mest lästa artiklarna på den nya plattformen.

https://docs.google.com/open?id=0B1gre8H-DNuHU0p5ZHJuZnVUNlU

Och ja, nästa version ska innehålla mera information och den ska finnas på svenska.yle.fi. Återkommer.

 

Öppen data nytt vapen i
kampen mot korruption

Öppen data kan hjälpa avslöja korruption och ekonomisk brottslighet. Det tror man på OpenCorporates och Global Witness – två organisationer som vill lyfta fram dunkla hemligheter i dagsljuset.

Öppen data i kampen mot pengatvätt

OpenCorporates har skapat en söktjänst där vem som helst kan försöka nysta upp ägarförhållanden i företagsvärlden. Tjänsten är det största öppna företagsregistret i världen.

Söktjänsten innehåller i dag uppgifter om 45 miljoner företag – 377 000 av dem i Finland.

Informationen mår bra av att vara öppen eftersom osunda eller olagliga kopplingar är svåra att hitta, förklarar Chris Taggart, verkställande direktör för OpenCorporates.

Målet är att journalister, organisationer och intresserade medborgare ska kunna bidra med information, och hjälpa avslöja den ”mörka sidan” av företagsvärlden.

– Det är som att leta efter nålar i en höstack. Vi måste börja göra större skillnad mellan den genomskinliga företagsvärlden och den ogenomskinliga – den mörka företagsvärlden, säger Chris Taggart, som tidigare har arbetat som journalist.

Den mörka företagsvärlden drar nytta av komplexitet, förklarar Taggart. Ägarförhållanden och relationer mellan bolag kan vara så invecklade att det är näst intill omöjligt att reda ut dem. OpenCorporates har som mål att registrera varje företagsentitet i världen, med tillhörande information om företagsnamn, direktörer, aktieinnehav, med mera.

Rosie Sharp arbetar för Global Witness’  bank- och korruptionsteam. Hennes team försöker påvisa problemen med att vissa banker låter korrupta klienter deponera pengar.

Sharp säger att det har blivit allt vanligare att brottslingar tvättar pengar via global bank- och företagsverksamhet. Hennes organisation har satt ihop en broschyr ”An Idiots Guide to Money Laundering” som visar hur man kan dölja sin identitet och gömma pengar via rätt kopplingar. Syftet med dokumentet är att på ett enkelt sätt förklara ett komplext ämne.

Pengatvättarna registrerar vanligen sina bolag på platser där bankerna håller ägarförhållandena hemliga. Sådana platser är exempelvis Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Maldiverna.

Pengatvättarna brukar öppna bankkonton i någon bank som inte ställer så många frågor. Sådana banker finns exempelvis i Lettland, uppger Rosie Sharp. Via Lettland kan man sedan flytta pengar vart som helst inom EU.

Rosie Sharps organisation använder öppen data för att påvisa pengatvätt och andra internationella problem. Global Witness gör sina avslöjanden och dokument fritt tillgängliga på webben.

 Stommen för OpenCorporates webbsida är en sökfunktion. Organisationen erbjuder gratis gränssnitt för att återanvända sökfunktionen på andra webbsidor. En sökning på ”Microsoft” ger exempelvis 206 resultat globalt, vilket ger en inblick i hur utbredda tentakler ett stort bolag kan ha.

– Öppen data är inte tillräckligt. Vi behöver också färdigheter, förståelse och inspiration att göra något av den, säger Chris Taggart.

 Länkar:
http://opencorporates.com/
http://www.globalwitness.org/

 Chris Taggart och Rosie Sharp föreläste vid konferensen ”Open Knowledge Festival” i Helsingfors i september 2012.

Yle byter visuellt utseende

Det har varit endel jobb med den gamla plattformen den sista tiden. Vi har förberett den för bytet till Yles nya visuella utseende.

Det är en utmaning att hitta alla ställen de gamla logotyperna existerar! (Tipsa mig om du ännu ser någon 😉

Det kan löna sig att tömma webbläsarens cache för att du säkert skall se ändringarna på svenska.yle.fi & co – det beror på att dels är våra egna cache (tillfälligt minne) servrar effektiva, men även webbläsarens cache kan ställa till det.

I och med att vi snart migrerar till S.Y.N.D handlar det främst om att sidans huvud och fot fått ett nytt utseende på våra gamla sajter. Du känner bra igen att största delen av den gamla sajten finns kvar med samma visuella utseende som tidigare.

För S.Y.N.D:s del går det också framåt, och inom några veckor skall vi börja köra sajten live internt. Efter det blir det en publik beta där alla intresserade kan bekanta sig med hur vi inom S.Y.N.D använt oss av Yles nya visuella utseende.

Här kan du se hur sajten just nu ser ut (skärmdumpar från vår utvecklingsmiljö, så texterna är inte representativa och vissa texter är ännu på engelska.)

Fast en del arbete kvarstår ser ni här en version som är rätt nära lanseringsversionen – det blir en ren layout som lyfter fram innehållet samtidigt som den tar hänsyn till den typ av apparat man använder.

Om du vill få en inblick i vad den responsiva designen kan betyda i praktiken kan du gå in på svenska.yle.fi/programguide med en apparat som har en skärmbredd som är mindre än 480px (fungerar också att bara krympa webbläsarens fönsterstorlek). Rent tekniskt är det en begränsad responsiv design lösning eftersom den tekniska plattformen inte ändrats.

Att ”tänka webb”

I samband med Svenska Yles webbförnyelsearbete är det inte bara plattformen som skall förnyas, vi försöker även revidera vårt webbtänkande, såsom Sami Kallinen nämner i den här bloggens första inlägg. Det här har varit en svår bit att klart och koncist definiera. Vi har pratat om att göra webb på webbens villkor. Om att anpassa oss till de förväntningar en realtidswebb skapar hos publiken, tänka ”just nu”.  Att skifta fokus från produkter till processer.

Att göra webb på webbens villkor låter ju helt rätt, också i ett mediahus som Yle med rötterna i etermedia. Det är lika självklart som att radio och tv har sina olika styrkor och tillvägagångssätt för att paketera ett innehåll på att tillgängligt och tilltalande sätt. Men hur bör man då i praktiken gå tillväga för att ”tänka webb”?!?

Radiohusets redaktion - Tobias Larsson, Ami Lassila, Tiina Grönroos och Peter Fahllund

Svaret kom lite oväntat från radion, närmare bestämt från vår kollega Tobias Larsson, programvärd för Radiohuset. Han hade grämt sig över att Radiohuset på Arenan inte är tillgängligt utomlands av upphovsrättsliga skäl som hänger ihop med musiken i programmet. Inspirerad av Vegas Sommarpratare, en serie Tobias även varit redaktör för, klippte han bort musiken ur programmet, och publicerade resultatet som en poddsändning, fri för var och en att ladda ner. Enligt Tobias egna ord:

Trots att det rörde sig om ganska bryskt nedklippta program, där musiken spelade en ganska stor roll i originalversionen, blev podversionerna populära och flitigt avlyssnade.  Dessutom är pratradio en stor trend i Sverige just nu. Radiohuset minus musik blir ju just pratradio och många lyssnare föredrar ändå att ladda hem sina favoritprogram och lyssna när de har tid.

Just precis häri ligger detta svårfångade ”webbtänk”. För det handlar egentligen inte om att tänka webb, per se. Utan om att fördomsfritt utnyttja de kanaler, medier och tekniker man har till förfogande. Att vara lyhörd för publikens önskemål och behov. Och att sprida sitt gedigna innehåll där efter.

Att ”tänka webb” handlar alltså i grund och botten om att tänka innehåll. I dagens läge paketeras inte innehållet längre i enbart en slutprodukt. Utan det handlar om en process där tanken föds, uttalas (för Radiohusets del, kolla deras Twitter), och längs med vägen formas till en hel uppsättning olika produkter som anpassas för publikens olika behov.

Micke Hindsberg,
Konceptutvecklare vid svenska.yle.fi