Effektivt arbete med grafik, Buu-klubbens webbjulkalender 2014

Buu-klubbens webbjulkalender är en årligen återkommande storsatsning hos svenska.yle.fi. Utmaningar uppstår på bred front, från manus till tekniska detaljer, från kodning till grafiskt finlir. Ett gott slutresultat kräver sakkunnighet på flere områden, och står och faller på gott samarbete inom teamet.

Från BUU-klubbens julkalender 2014

Det som tidigare ofta skapat huvudbry för mig som grafiker är den stora variationen i materialet som måste bearbetas. Spelen har ofta varit ensamstående helheter, och att få ihop 24st sådana till ett grafiskt fungerande paket är inte alltid det lättaste. Ofta har också en större grupp människor jobbat med enbart grafiken vilket ger ännu fler utmaningar vad gäller enhetlig stil och arbetsflöde. Miljöer, figurer och allehanda andra objekt har anpassats mer eller mindre framgångsrikt.

2014 jobbade vi lite annorlunda med grafiken än tidigare. Alla 24 spel var uppbyggda kring 5 olika miljöer: en källare, ett badrum, en trappa, ett vardagsrum och en vind. Grafiken levererades till mig som “paket”. Ett paket bestod av miljön och respektive objekt. Spelfigurerna, Rune och Holly, var också ritade av samma person.

En miljö fullproppad med diverse prylar såg till en början aningen avskräckande ut, men så fort arbetsflödet hittade sin form var det klart som korvspad. Då vi tidigare tampats med att få ihop visuellt kloka helheter ur material lite härifrån och därfrån, ritade av underskriven och ibland flere andra grafiker, hade jag nu tillgång till enhetliga helheter, genomgående i alla 24 spel. Då en och samma grafiker producerat varenda lilla detalj, är en av de största fördelarna den genomgående enhetliga känslan av att man är i samma “värld”.

Jag kunde nu koncentrera mig på att framställa all grafik till format som lämpar sig till spelproduktion. Det gick de facto väldigt fort att “plocka ut” alla bitar i sådan form som kodarna behövde för att sammanställa spelen jämfört med tidigare år. Dessutom kunde de grafiska elementen grupperas rätt tydligt för dem som jobbade med kodningen av spelen.

 

Analysering av webbjulkalendern 2014 som en komplett helhet får någon klokare människa sköta. Jag anser ändå att 2014 var året då vi gjorde framsteg åtminstone vad gäller arbetsflödet kring det grafiska. Att vi lyckades med detta anser jag bero på följande saker:
1) Grundlig planering av spelkoncept 2) Väl uttänkt arbetsflöde 3) Fungerande samarbete inom teamet.

Hur än tekniska lösningar o.dyl. ser ut i framtiden har vi åter igen många lärdomar att ta med oss till kommande projekt.

Bra flyt för Yle Arenan

Yle Arenan har bra flyt för tillfället. Åtminstone om man ser på statistik. Antalet uppspelningar ökade år 2014 med cirka 15 procent.

”Konkurrenternas” siffror visar en nedåtgående tendens.

Bland svenskspråkiga program var KAJ:s julkalender den kanske största publikmagneten i Arenans historia.

Samtidigt som publiken strömmar till pågår febril utveckling bakom kulisserna. Detta för att kunna möta ökande belastning på systemen och ökande kvalitetskrav. Publikens engagemang har förutom i statistiken synts även på den respons som Arenan får in. Tekniska problem har flera gånger under året drabbat Arenan och besökarna har varit snara med att rapportera felen.

Arenans besökarmängder är redan nu cirka två gånger större än Ruutus eller Katsomos. Enligt statistiktjänsten Comscore är tendensen tydlig. Arenan visade ett ökande antal uppspelningar – cirka 15 procent under år 2014 – medan Ruutu och Katsomo visade en svagt nedåtgående tendens särskilt mot slutet av året.

Enligt MikroPC är Yle Arenan överlägsen etta då det gäller TV på nätet i Finland. Tidningen MikroPC valde Yle Arenan till årets fenomen år 2014 (http://yle.fi/yleisradio/ajankohtaista/mikropcn-vuoden-ilmio-palkinto-yle-areenalle).

Statistik för Arenan, Katsomo och Ruutu
Miljoner starter per tjänst år 2014. Källa: comScore (Yle), comScore (MTV), Drupal (Nelonen Media).

 

Kajs julkalender hade under perioden 1.12.2014 – 25.1.2015 totalt 559 459 visningar enligt statistiktjänsten Comscore. I siffran ingår uppspelningar via webbsidor och via mobila applikationer. I tabellen nertill syns uppspelningar per ”lucka”.

 

Statistik från Comscore
KAJ:s julkalender 2014, visningar per ”lucka” via webbsidor och mobila applikationer. Källa: comScore.

 

 

Video på nätet gör revolution

Videokvalitet på nätet utvecklas just nu i rask takt. För några år sedan fick vi nöja oss med resolutioner på 240p, 360p eller 480p. I dag har 1080p blivit en allmän standard medan vi med god fart är på väg mot 2160p.

video_resolutioner2

Siffrorna står för antalet vertikala bildpunkter, så att exempelvis 1080p betyder 1080
bildpunkter lodrätt och 1920 bildpunkter vågrätt. Resolutionen 4K, även kallad Ultra HD
eller UHD, är fyra gånger så hög, det vill säga 3840 gånger 2160 bildpunkter.

Videotjänsten Youtube erbjuder sedan fem år tillbaka 1080p och accepterar sedan tre år tillbaka även 2K, 4K och till och med 8K. Filmtjänsten Netflix erbjuder i sin europeiska version de flesta filmerna i 1080p och planerar inom kort börja testa 4K.

Hårdvaran ute på marknaden har allmänt hunnit ikapp med 1080p. Mobiltelefoner och pekplattor som klarar ”Full HD”, eller 1080p, har på allvar etablerat sig under det gångna året.

Beträffande Ultra HD eller 4K har marknaden ännu en bit att gå. Datorskärmar och TV-apparater som klarar 4K har på allvar dykt upp först under år 2013. Priserna är ännu på en nivå som avskräcker de flesta konsumenterna. Samtidigt har konsumentinriktade videokameror som klarar 4K dykt upp på marknaden.

Högre videokvalitet kräver högre bandbredd. Nätuppkopplingar som klarar av att strömma video i 1080p är i dag vanliga i Finland. Uppkopplingar som klarar 4K börjar likaså bli allt mer tillgängliga. En uppkoppling på 10 Mbps (megabitar per sekund) räcker i allmänhet för 1080p, medan en uppkoppling på närmare 100 Mbps brukar rekommenderas för att 4K ska fungera problemfritt.

Videokvalitet handlar inte bara om resolution utan även bland annat om kompression, som för de högre resolutionerna på nätet ofta innebär ”H.264” eller ”AVC”. Den högre videokvaliteten kräver mera kraft av den hårdvara som ska ”packa upp” videoströmmarna, vilket ställer högre krav på bland annat processorer och grafikkort.

Var befinner sig då Yle Arenan då det gäller bildkvalitet? Arenan erbjuder i dag (december 2013) en resolution på maximalt 360p, vilket motsvarar 360 bildpunkter på höjden och 640 bildpunkter på bredden. Bandbredden är 654 kbps (kilobitar per sekund) för bilden och 96-128 kbps för ljudet.

Som jämförelse kan nämnas att den ”gamla vanliga” TV-resolutionen i Europa, införd på 1950-talet, är 720 gånger 576 bildpunkter (PAL).

Under år 2014 ska Yle Arenan enligt planerna börja ge tekniska möjligheter att erbjuda video i 1080p. Ändringarna går hand i hand med att Yle så småningom ska börja erbjuda alla sina TV-kanaler i 1080i.