Versionshantering till nytta och nöje

Inget utvecklingsprojekt borde vara utan ett system för versionskontroll, inte ens om man är den enda som jobbar på sitt projekt. Och när man är många som jobbar med samma projekt så är det idag nästan omöjligt att göra det på ett vettigt sätt utan att stöda sig på någon form versionering.

Vad får man då för besväret av att vara tvungen att börja bokföra vad och hur man lägger in kod i sitt projekt? Jo, inte minst en möjlighet till att gå tillbaka och ångra saker som gått sönder eller som någon av misstag skrivit över. Eftersom varje ändring i varje fil sparas så kan man enkelt gå tillbaka i filens historia och kolla vad som ändrat, när något ändrat och vem som gått och ändrat. Och när det uppenbarar sig nya och oväntade buggar i sajten så är det en lättare att felsöka den genom att kolla upp vilka ändringar som gjorts i historiken.

När vi började med projektet i oktober så stod valet mellan Subversion, som vi alla kände från förr och det nyare och modernare Git som för de flesta av oss var ett system vi kände till, men som knappt någon av oss hade använt från tidigare. Git har ändå så pass många fördelar framom Subversion att vi valde att använda det. Den främsta fördelen som Git har är att det är ett decentraliserat system, dvs att man inte är lika beroende av en central server för alla versionerna, utan hela projektets alla filers alla versioner finns hela tiden tillgängligt också på din egna hårddisk, och på en centralt ställe som alla i teamet har tillgång till, det som i git kallas origin-repositoriet. Den andra stora fördelen med Git är att det är enklare att jobba på flera utvecklingsspår (såkallade branches) samtidigt.

En liten del av projektets git-logg.

Fram tills vi publicerade den slutna betan så klarade vi oss ändå bra med en huvudsaklig master-branch som vi alla sparade våra ändringar till. Nu, i och med att vi har en sajt som i det närmaste kan räknas att vara i produktion så behöver ändå lite mer kontroll över vad som läggs ut på produktionsservern. För att göra det lättare att ha koll på just det så använder vi nu två huvudsakliga branchar; master-branchen och dev-branchen. Nu sker alltså det huvusakliga utvecklingsarbetet i dev-branchen och endast färdiga och testade helheter ska sparas in i master-branchen. På det sättet så försöker vi minimera att det smyger in fel som kan ta ner sajten eller orsakar annan otrivsel för redaktörer och besökare.

Det är ändå inte helt problemfritt att jobba med många branches, framförallt blir det väldigt viktigt att se till att man är i den rätta branchen då man hämtar in och sparar ny kod, de första dagarna med flera branches gick åt att lära sig att hålla reda på var man var, och vart man höll på att spara sitt material, men redan nu känns det naturligt och enkelt att jobba med flera utvecklingsspår.

En historik som sträcker sig tillbaka till projektets början ger också fina möjligheter att visualisera hur projektet vuxit sig fram från starten i oktober fram tills idag:

Två veckor till start

Hela webbförnyelsens tidtabell ser för tillfället ut så att från och med den 19.3. borde vi ha en fungerande betatjänst, dvs. en ny tjänst vid sidan av den nuvarande. Det innebär tyvärr lite extra arbete i och med att vi ska uppdatera två webbtjänster på samma gång. Artiklarna importeras automatiskt från det nuvarande verktyget till det nya så man behöver ändå inte mata in text och bild två gånger utan bara gå in på Synd och lyfta fram den importerade artikeln på sidorna.
Först nyhetssajten 

Om allt fungerar bra så kan vi så småningom låta ett begränsat antal utomstående användare komma in på tjänsten. Om allt fortsättningsvis går bra så kan vi planera en övergång från den gamla sajten till den nya. Förhoppningsvis kunde det ske inom april.

Och nu talar jag om nyhetssajten, resten av Svenska Yles webbtjänster migreras senare under året. Men det nya verktyget tillåter också lyft från andra system och vi på Just nu tänker ta vara på den här möjligheten genom att lyfta fram kulturredaktionens recensioner, livestreamar från till exempel RSO:s konserter, mat & fritid, BUU, bondbloggar och allt annat underbart webbinnehåll som Svenska Yle producerar.
När vi sedan är i gång kommer vi på Just nu att fungera som en help desk för frågor angående Synd och den nya webbtjänsten. Vi ska också ta hand om Svenska Yles paradsida och försöka fungera som en service- och samarbetsfunktion för hela Svenska Yle.

Flexa med Synd

Vårt jobb är utgivning. Vi kommer inte att producera nyheter, ta bilder, göra intervjuer och så vidare. Vi ska ta hand om att Svenska Yles nuvarande rika och mångsidiga produktion och se till att innehållet får den roll det förtjänar också på webben. Vi ska paketera, sammanställa och lyfta fram aktuella samtalsämnen oberoende av var de ursprungligen startat.

På vårt bord ligger också närvaron och interaktiviteten på webben. Vi kommer att satsa på att Just nu är på plats likaså på den egna tjänsten som på Twitter och Facebook. Det är viktigt att ta med publiken från första början. Det minsta vi kan göra är att gå in i diskussioner och svara, eller bara tacka för kommentarer.
Exakt hur vi kommer att vara på plats under dagarna diskuteras som bäst, men det blir från tidiga morgonen till rätt så sent på kvällarna, alla veckodagar. Just nu-deskens telefonnummer är 040 6742085 och e-post adressen justnu@yle.fi.
Och till sist: det är viktigt att betrakta hela den nya webbtjänsten som en process. Vi lär oss längs med arbetet och kommer att göra förändringar både på webbtjänsten och i vårt arbetsflöde. Flexibilitet är Synds starkaste sida och vi ska se till vi utnyttjar det.

Kurator, kuratera, kuratering…

Kuratorskapet associeras vanligtvis med personen som sammanställer konstutställningar. Målning av Cornelis van der Geest.

Under den pågående webbförnyelsen har begreppet kuratering dykt upp med jämna mellanrum. T.ex. webbdeskarna har beskrivits som kuratorer för svenska.yle.fi. Men vad innebär kuratering egentligen i en webb kontext? En stulen e-post diskussion mellan programchefen Sami Kallinen, konceptutvecklaren Mikael Hindsberg och Just nu-redaktören Rolf Granqvist kan kanske belysa (…eller fördunkla 😉 ) kurateringens innebörd för oss.

From: Sami Kallinen
to: Mikael Hindsberg, Rolf Granqvist

hej, på tal om kuratering, se här nedan en definition av den berömde schweiziske konsthistorikern och kuratorn Hans-Ulrich Obrist som jag snubblade på idag:

Lately, the word “curate” seems to be used in an greater variety of contexts than ever before, in reference to everything from a exhibitions of prints by Old Masters to the contents of a concept store. The risk, of course, is that the definition may expand beyond functional usability. But I believe ‘curate’ finds ever-wider application because of a feature of modern life that is impossible to ignore: the incredible proliferation of ideas, information, images, disciplinary knowledge, and material products that we all witnessing today. Such proliferation makes the activities of filtering, enabling, synthesizing, framing, and remembering more and more important as basic navigational tools for 21st century life. These are the tasks of the curator, who is no longer understood as simply the person who fills a space with objects but as the person who brings different cultural spheres into contact, invents new display features, and makes junctions that allow unexpected encounters and results.

[…]

To curate, in this sense, is to refuse static arrangements and permanent alignments and instead to enable conversations and relations. Generating these kinds of links is an essential part of what it means to curate, as is disseminating new knowledge, new thinking, and new artworks in a way that can seed future cross-disciplinary inspirations. But there is another case for curating as a vanguard activity for the 21st century.”

en snabbreflektion: man kan säga att det är det här som journalister har alltid gjort och det är självfallet sant, men samtidigt finns här en nyansskillnad. kommer det kanske från att de flesta som kuraterar idag är inte ”journalister”? det är också intressant att man valt att ta analogin från konstvärlden och inte från journalistiken. är det bara en slump? den traditionella kuratorn har också varit en sorts journalist, men ändå inte. vad är skillnaden? en grej är att kuratorn har valt och också beställt verk som är mycket mer varierande än journalistens. inom konst- och museivärlden har man redan länge kunnat ställa ut i princip vad som helst. från objekt till idéer. handlar det kanske också om att helheten när allt kommer omkring varit mindre viktig på till exempel en paradsida. alltså att valet av de rätta artiklarna varit absolut viktigt men de olika artiklarnas relation till varandra har ändå oftast sekundärt. i journalistiken har man traditionellt främst skapat sammanhanget genom att redogöra för det inom juttun medan här skapar man det lika mycket genom valet av olika juttun som ställs bredvid varandra. så en tanke som jag medger inte är speciellt utvecklad slänger jag här att för kuratorskapet är helheten som länkarna mellan de enskilda objekten oftast viktigast – viktigare än de enskilda objekten. de olika utställningsobjektens förhållanden till helheten har varit essensen i kuratering.

är inte just detta också essensen i ”just nuandet”?

/s

 

From: Mikael Hindsberg
To: Sami Kallinen, Rolf Granqvist

Tack Sami för tankeväckande inlägg. Håller nog helt med om vad du säger, men man kan också anlägga ett lite annat perspektiv på kuratering ur journalistiskt perspektiv.Nämligen ta fasta på att kuratorn inte är konstnär. Dvs att kurateringen inte skapar konst, utan sammanställer, kontextualiserar och förevisar.

I journalistiken blir detta att handla om en ny journalistroll, i min mening särdeles viktig inom public service. Där journalisten fungerar som vägledare, kurator, i informationslandskapet.

Då kan man tänka sig ett kollage av information som journalisten kuraterat. Men resultatet av kurateringen behöver inte i sig vara en fulländad journalistisk produkt. Utan kanske behöver kompletteras med eget material för att fungera som ”traditionell” journalistik.

Lite svårt att diskutera detta då man så snabbt önskar entydiga definitioner på t.ex. journalistik. Men funkar ju ändå bra som lite huvujumppa och inspiratin 🙂

h. Micke

PS. Här en bra artikel om ordet kuratera och lite om användningen (och betydelsen av det)

From: Sami Kallinen
To: Mikael Hindsberg, Rolf Granqvist

jo just så och jag tror samtidigt, i varje fall om tittar på konstvärlden, så är poängen lite att gränsen mellan konstnär och kurator som betydelseskapare suddas ut.

/s

 

From: Rolf Granqvist
To: Sami Kallinen, Mikael Hindsberg

Precis som man nu gör inom konsten måste begreppen mästare, geni och original omvärderas också på andra områden. Inte omdefinieras, utan just omvärdes. Begreppen har fortfarande giltiga och fullt gångbara definitioner men vi måste ta oss en funderare på vilken vikt vi ger dem.

Jag hoppas att begreppen återgår till sitt ursprung, dvs till hantverket, till de gamla gillena. Där hör de hemma.

Inom konsten och journalistiken behöver vi nya, kollektiva sätt att skapa betydelse och det helt enkelt för att frågorna och den information som finns att tillgå är så mycket större än den var under 1500- och 1600-talen, större än den var under slutet av 1800-talet då yrandet kring originaliteten och patentet tog skruv ordentligt.

Vi måste komma vidare.

Och pröva nya vägar.
Eller vi måste inte alls. Om vi inte gör det så är det någon annan som gör det. Det är jag säker på.
Just våra förutsättningar och våra resurser ger oss ändå en möjlighet som är få förunnad.

Diskussionen samlad i Storify. Här på bloggen så hoppa bara rakt till tweetsen nedan:

Sociala medier, förnyelser och tålamod

Foto: Rolf Granqvist. Lapparna och frågorna är många, men Mimma och Anna har tålamod.

 

Närvaron på de sociala medierna ska inte vara betungande, den ska vara lustfylld. Ungefär så sa Emanuel Karlsten när han besökte oss, och det är något värt att tänka på. Alla känner sig inte nödvändigtvis bekväma med att ”våga tramsa” på de sociala medierna, dvs. bjuda lite mera av sin egen personliga sida. Det är ändå viktigt att vi reportrar bygger upp en egen socialmedieprofil för att visa att vi är tillgängliga, att vi lyssnar, att vi deltar i diskussionen. Du kan vara inbjudande personlig eller strikt professionell. Eller någonting där mittemellan – stilen är fri.

Vi funderar mycket på hur vi ska vara tillgängliga för våra användare här på Just nu. Ska vi ha en chatt, ska vi ha ett diskussionsforum, är det Facebook eller Twitter som är bästa kanalen? Vilka kanaler är öppna, vilka är begränsningarna, borde vi vara försiktiga med att knyta oss till kommersiella aktörer, klarar vi av att låta bli? Frågor, frågor…
Däremellan jobbar vi på med det nya Drupal-verktyget. Försöker slipa våra kunskaper, ställer dumma och knepiga frågor till Mårten, som alltid lika tålmodigt ger svar. Det är inte lätt med många förnyelser på många olika plan, och jag tror att vi på Just nu är lite för otåliga ibland. Vi vill ju att allt ska fungera nu, just nu och inte sen.

Nu har vi också prickat in utbildningsdagar med nyhetsredaktionen och regionerna – de kommer i huvudsak att ske i mars. Då ska verktyget vara så pass långt hunnet och stabilt att alla kan börja övningsjobba med det.

Mimma

SoMe i journalistiken

Emanuel Karlsten (foto: Rolf Granqvist)

Vi tackar Emanuel Karlsten för ett inspirerande besök på Yle igår. Emanuel spenderade dagen med Just nu redaktionen och höll en presentation om hur viktiga sociala medier är för Yles intaraktion med användarna.

Just nu just nu, SYND och K&I

Cecilia Wikman från K&I desken testar nya verktyget medan SYND-utvecklingens ledare, Mårten Seiplax, instruerar.

Förutom Just nu har också Kunskap & Inspiration desken inlett en egen serie av workshoppar. Vi ordnade också ett nytt användartest för regionernas nyhetsredaktörer. Läs vidare för mera uppdateringar kring webbförnyelsen.

Kunskap & Inspiration desken

Fakta & Fiktion avdelningens centrala nervsystem för webben, Kunskap & Inspiration desken, har börjat gympa sina hjärnor. Precis som Just nu -desken genomgår K&I också en rad workshoppar för att definiera konceptet för Fakta & Fiktion avdelningens webbinnehåll. Fär tillfället består K&I desken av Leo Gammals, Hans Johansson, Erik Snellman och Cecilia Wikman. Sixten Björkstrand från Vetamix deltar också i workshopparna.

 

Användartest

SYND gänget ordnade på måndagen ett nytt användartest för regionernas nyhetsredaktörer. I sessionen medverkade också Just nu desken samt människor från nyheterna och Svenska.yle.fi. Erfarenheterna från det första testet i november 2011 gav många goda erfarenheter och var en ypperlig situation att kolla hur bra verktyget höll måttet i dagligt nyhetsarbete. Mottagandet var i överlag postitivt och hjälpte utvecklarna att konstruera verktyget i rätt riktning.

Inför det nya användartestet fanns det en oro över att verktyget inte skulle leverera. Mystiska buggar hade gjort att vissa basfunktioner inte fungerade som de skulle. Undertecknad väntade sig en flopp, men lyckligtvis visade det sig att verktyget fungerade i stort sett utan problem under hela användartestet. Det blev ingen flopp och testmänniskorna fick prova de essentiella funktionerna (ett stort tack för det till Mårten Seiplax som ledde användartestet). Demonstrationen var späckad med information, vilket skapade en viss förvirring, men i det stora hela uppskattades verktygets flexibilitet och användargränssnitt. Det största frågetecknet uppkom kring hur det redaktionella arbetet ska läggas upp. Det är också något som bl.a. Just nu och K&I deskarna arbetar på som bäst. Vi ska naturligtvis också återkomma med nya test och skolningstillfällen inom kort.

 

Just nu

Just nu desken arbetar febrilt med konceptet för nya svenska.yle.fi. Workshopparna har nu kommit till stadiet då teorierna och hypoteserna ska utmynna i konkreta protyper. Just nu håller i samarbete med SYND-utvecklarna på att strukturera olika ämnessidor (första sidor, portaler) för att bilda sig en uppfattning om hur webbinnehållet ska presenteras för användarna. Samtidigt är redaktionschefen Mattias Erkkilä ute på turné för att bekanta sig med regionredaktionerna.

Webbförnyelsen fortskrider med andra ord på flera fronter. Tidtabellen är tajt, men framsteg görs hela tiden. Håll utkik efter nya uppdateringar på Utvecklingsbloggen eller ta en sväng via Radiohusets tredje våning. Där håller både Just nu desken och SYND-gänget hus.

Tyck också om Just Nus Facebook-sida!

När man mest vill så väldigt mycket

Ett stycke god, inspirerande och deskriptiv konst som jag fick av min dotter för sisådär 13 år sedan.

Just nu-gänget hade en givande överläggning med människorna bakom YLE Areena, Elävä Arkisto och Yle.fi. De är duktiga och kämpar med samma funderingar som Just nu-gruppen satts att grunna på.

De sociala mediernas roll som inkastare till YLE-materialet återkom vi till gång på gång. Det är klippen, bilderna, texterna som drar och det är ryktet och kompisarnas rekommendationer som styr surfande och gör att vårt material syns och hörs. Det finns ingen återvändo till tider då allt skulle gå att hitta genom att börja klicka på en massiv portalsida. Vi får tänka om. Helt enkelt. Är det. Inte.

Öppenheten är A och O. Utvecklingsbloggarna är ett sätt att berätta vad vi tänker på och vad vi jobbar med, både beträffande teknik och innehåll. På some blir det att treva sig fram.  Vi börjar med en sida på facebook.com/pages/YLE-Just-nu/, försöker bli aktivare med twittrande #yle_justnu och söker ständigt nya sätt att pröva texter och bilder och se vilka vägar de tar i someskvallerdjungeln.

Och det där konstverket, det beskriver ganska långt min sinnestämning i det här skedet. Jag vet om mycket bra och vackert och vill göra själv. Sanningen är ändå den att jag ännu inte behärskar den teknik och de verktyg som behövs för att göra riktig konst. Viljan och lusten är större än färdigheterna. Men precis som andra treåringar får jag bara acceptera att det nu gäller det att kavla upp ärmarna, lära sig och knoga på.

Vi på Just nu

På bilden från vänster: Sami Kallinen, Rolf granqvist, Mimma Olsoni-Broman, Anna von Weissenberg, Sara Langh och Mattias Erkkilä.

Till Just nu-desken hör Sara Langh och Rolf Granqvist från nyheterna samt Anna von Weissenberg och Anna Olsoni-Broman från Fakta & Fiktion. Hanna Nordenswan pendlar mellan X3M och Just Nu. Katja Johansson ansluter sig till gruppen i mars. Redaktionschef för Just nu är Mattias Erkkilä.

Därtill har vi Sami Kallinen och Mats Wägar från Svenska.yle.fi som förstärkningar.

Ni hittar oss på Radiohusets tredje våning (post-it-lapparna visar vägen). E-post till justnu@yle.fi når oss alla.

Det far hårt i huvu

Teckningar är ett sätt att försöka gestalta visioner och målsättningar. Här visar Sara Langh och Mattias Erkkilä sin vision av svenska.yle.fis innehåll.

För några veckor sedan hakade den journalistiska delen av teamet på i arbetet med nya svenska.yle.fi. Tillsvidare kallas vi för Just nu.

Mitt huvud är fullt av nya tankar och intryck och idéer och framför allt frågetecken, och jag vågar påstå att samma läge råder i skallen på mina kolleger Sara, Rolf, Mattias och Mimma.

Vi har suttit och tänkt, skrivit gula lappar och försökt vaska fram vad vi vill göra och hur vi ska göra det. Vi har formulerat en fråga: ”Hur gör vi en unik, lättillgänglig och populär webbtjänst tillsammans med användarna?”. Alltid något – när hårdskivan där inne i huvudet blir fullproppad och riskerar att tilta kan så kan man i varje fall sätta sig ner och mumla frågan om och om igen som ett lugnande mantra.

Efter gula lapparna-perioden har vi träffat intressanta människor utanför vårt eget trygga hus. Bland annat typerna på uusisuomi.fi och Kymppikirjasto i Helsingfors, och utöver det enskilda intervjuer med t.ex webbmänniskor på World Design Capital 2012 och serietecknaren Basse Nyberg.

Ett av våra nuvarande problem med svenska.yle.fi är att det finns alltför mycket material i alltför osorterad form. En av våra huvuduppgifter är därför att sortera det bättre så att användaren snabbt får en överblick av det som finns och enkelt hittar det han eller hon vill ha. Men nu har jag börjat fundera mer på just de här massorna med stuff som finns där. Är det faktiskt så att användarna vill ha ALLT som finns där? Eller finns där för mycket? Ska vi istället börja med att skala bort, slimma ner, radera och deleta? Det som fick mig att grubbla i de här banorna var en grej som en av mina intervjupersoner sa. Hon tyckte hjärtligt illa om en av världens största nyhetssajter, nämligen BBC World. Orsaken? Det är bara för mycket, menar hon. Så fort man kommer in på sajten blir man matt och trött och orkar inte ens börja klicka. De intressanta grejerna drunknar i den gigantiska innehållsmassan.

Eller: är det möjligt att sortera innehållet så genialiskt bra att allt finns där också i fortsättningen, bara oändligt mycket mer lättillgängligt och tydligt och utan att användaren blir matt och överväldigad? Naturligtvis är det möjligt! Ge oss ett några veckor så har vi kirrat det. Efter det kan BBC komma på exkursion till oss.

Just nu – hur man bygger Rom på en dag

Det är januari 2012 och Just nu -desken har inlett arbetet med att utkristallisera konceptet för den nya svenska.yle.fi helheten. Just nus främsta uppgift blir att upprätthålla en aktuell svenska.yle.fi portal och koordinera det webbinnehåll som produceras av Svenska Yle och våra användare.

Måndagen den 9 januari inleddes den fyra veckor långa workshop-perioden, den s.k. gniststigen, där Just nu -desken definierar nya svenska.yle.fi portalens koncept. Vid sidan om fortsätter också SYND med den tekniska och konceptuella utvecklingen av publiceringssystemet Drupal. Tiden är knapp. Nyheterna och Sporten ska lanseras på Drupal inom de närmaste månaderna. Går det riktigt bra lanserar vi samtidigt den nya svenska.yle.fi portalen. Men innan allt kan förverkligas finns det triljoner öppna frågor som måste besvaras. Och allt ska ske inom loppet av knappt två månader.

Under den första workshop veckan fick Just nu till uppgift att hitta på en målsättning enligt vilken planeringen skulle fortskrida. Genom ett antal post-it lapp besudlade hjärnstormningar kom gruppen fram till den här ledstjärnan:

Hur gör vi en unik, lättillgänglig och populär webbtjänst tillsammans med användarna?

Okej, vi håller med om att målet inte klingar särskilt sexigt och fräscht, men å andra sidan är det inte heller något officiellt motto vi går ut med. Målet innehåller trots allt något förenklat de egenskaper som nya svenska.yle.fi helheten borde bestå av. Vi måste komma ihåg att webbförnylsen gäller samtidigt tekniken, organisationen och hela tankesättet kring hur vi gör webb. Det är svårt att få allt paketerat i en säljande mening. Det som är viktigare just nu är att fundera på  vad ”unik, lättillgänglig och populär” betyder hur vi förverkligar dem.

”Unik” syftar på våra styrkor som skiljer oss från andra webbtjänster och mediebolag. T.ex. våra regionredaktioner är något som gör oss unika och det är en styrka vi också ska jobba mera på. ”Lättillgänglig” inbegriper användarupplevelsen i svenska.yle.fi helheten. Vi förenhetligar våra system så att användaren känner igen svenska.yle.fi innehåll obereonde om han eller hon besöker X3M, nyhets- eller kultursidor. ”Populär” är kanske den mest breda och vaga målsättningen. Hur gör vi svenska.yle.fi mera populärt? En ökning av populariteten kräver åtminstone att alla aspekter i webbförnyelsen lyckas. Därtill kräver det också ett stort samarbete och inspiration av hela Svenska Yle. Processen är långsiktig, spännande och kräver tålamod. Vi kan också påpeka att webbutvecklingen aldrig kommer att upphöra. Det finns alltid något att förbättra.

Hanna Nordenswan lyssnar på medan Rolf Granqvist presenterar sin uppfattning av svenska.yle.fi, här förkroppsligat i en Lego-konstruktion.

Andra workshop veckan har ägnats till att söka svar på öppna frågor av experter och vanliga användare. Intervjuer och exkursioner till organisationer ger oss information om hur andra tampas med liknande problem som vi har. Helsingfors Kirjasto 10 och Uusi Suomis redaktion var intressanta besök som fungerade som utmärkta exempel på organisationer som varit tvungna att se över sin roll och uppgift i förhållande till användarna. Under den tredje workshop veckan bryter vi ner erfarenheterna i grupp och anpassar det till vår planering, varefter vi börjar ta fram konkreta modeller för nya svenska.yle.fi. Pararellt med workshopen deltar Just nu även i testandet och utvecklandet av SYND (Svensk Yles Nya Drupal Plattform).