Av vilka orsaker är detta historiskt?

Även om Mashable skriver att Google nu blev 1000 gånger mer smart så verkar ändå förvirringen kring vad detta exakt betyder vara rätt stor. En del tycker att betydelsen är att vi nu inte behöver skickas till spämmiga sajter för att få info utan för den direktservad bland sökresultaten.

@mickhinds @emanuelkarlsten Det är stort på det sättet att Google kan svaren på frågor och inte behöver skicka oss till ngn spammig sajt.

— Nikke Lindqvist (@nikkelin) May 16, 2012

Andra igen tar fasta på en annan aspekt av samma sak, att Google vill hålla besökaren hos sig själv:

Google’s Knowledge Graph shows it doesn’t just want you to search, it wants you to stay tnw.to/1ERKq by @mpanzarino

— The Next Web (@TheNextWeb) May 16, 2012

Men det handlar också om mer än så, om något som i två steg kan komma att forma om hela webbens väv.

1. Genom ett ge semantisk data synlighet.
2. Genom att få folk att satsa på semantisk data.

Från ett nätverk av dokument till ett nätverk av data

Som bäst utgörs hela webben av ett nätverk av dokument. Problemet är bara att sättet dessa dokument (webbsidor i huvudsak) är länkade ihop sinsemellan är helt godtyckligt baserat på vad för hyperlänkar (haa, inte ofta man får använde det ordet längre) någon valt att skriva in i dokumenten. Men vad dessa dokument innehåller och hur de hör ihop med andra dokument har varit ytterst svårt att veta. Särskilt för maskiner, som är de ända som har kapacitet att gå igenom samtliga dokument.

Därför har vi varit så hårt beroende av sökmotorer (läs Google) för att hitta information på webben. Detta kommer knappast att ändras radikalt inom nära förestående framtid. Men vad allt vi kommer att kunna hitta via sökmotorerna står nu i radikalt förändring (Tips: gå till www.google.fi och skriv in i sökrutan ”film” och kolla vad som dyker upp i rutan högst upp).

Det är i detta sammanhang Tim Berners-Lee såg behovet för och började utarbeta specifikationerna till ett nätverk, inte av dokument, utan av data. Och lade därmed grunden för den semantiska webben. Och här kommer vi kanske till den allra viktigaste nyheten GKG för med sig. Den lyfter för första gången upp den semantiska webben för gemene användare och visar upp vad den kan göra.

what’s new is that GKG now brings *people* (lots of them) to the knowledge graph

— stefano bertolo (@sclopit) May 17, 2012

Det är framför allt av denna följdorsak GKG verkligen kommer att forma om webbens väv. Den kommer att få jordens webbsideproducerande befolkning motiverade att börja använda sig av metadata, om inte annat för att göra sitt material synligt och möjligt att hitta. Och sålunda bidra till nätverket av data. Och den vägen ge den semantiska webben liv.

Google Knowledge Graph: Forcing businesses to amplify great content bit.ly/KGLeXZ

— Steffen Konrath (@StKonrath) May 18, 2012

Semantisk data på Svenska.yle.fi och Pondus

Det som gör mig extra glad i GKG är hur otroligt nära den är det koncept som pondussamarbetet bygger på. Pondus är alltså ett finlandsvensk nätverk för att öppna upp webbinformation som länkad data. Då små och stora organisationer annoterar sitt material enligt givna standarder för metadata, blir det möjligt att samsöka i dem, och då öppnas utmärkta möjligheter för ömsesidig nytta. Samt givetvis för publiken att hitta relevant information parallellt från flera finlandssvenska källor.

Som teoretiskt exempel för hur det kan fungera kan en stor organisation som Yle i en nyhet om en lokal händelse automatiskt få sitt material kompletterat av en bygdeförenings webbplats information som publicerats på t.ex. Kulturhusets plattform, som är en av samarbetspartners i Pondus. Yle skulle inte nödvändigtvis ha varit medveten om att detta material existerade utan den länkade datan, och får härmed sin nyhet kompletterad och berikad med gräsrotsinformation. Och bygdeföreningen får en enorm synlighet för sitt material som de annars skulle ha haft svårt att uppnå. Båda vinner på samarbetet.

Och allra viktigast är att användaren vinner. Han/hon får betydligt mer mångsidigt och relevant information. Exakt det som är poängen i insticksinformationen som visas till höger om sökresultaten med GKG (se bilderna här för exempel på hur infon visas). Och på exakt samma vis kan Pondusinformation eller t.ex. en wikipedia faktaruta visas sida vid sida med det relaterade primärmaterialet, t.ex. en av våra artiklar.

Ur Svenska Yles perspektiv är detta alltså en fantastisk bekräftelse på att vi gjort rätt väl i vår satsning på meta- och länkad data, att Pondussamarbetet är precis det rätta just nu och framför allt att vi kommer att kunna betjäna vår publik ännu bättre.

Micke Hindsberg,
konceptutvecklare på Svenska.yle.fi

Ovan Googles egen introduktionsvideo till Knowledge Graph

All respons är oerhört viktig för oss eftersom webbtjänsten är allt annat än färdig. Den förändras och byggs vidare varje dag och för att kunna hålla oss på rätt spår behöver vi kritik och förslag till förbättringar.

Jag har dessvärre inte möjlighet att svara på varje inlägg men försöker här nedan plocka fram såna saker som fick mest uppmärksamhet:

”Nyheternas huvudmeny borde vara tillgängligt på alla nyhetssidor.”

Mest kommenterade blev nya sajtens navigering och layout. Navigeringen upplevdes som svår när menyn byttes varje gång man gick från första sidan till regionerna. Det har vi nu åtgärdat med att införa en gemensam meny på alla nyhetssidor.

Men layouten tänker vi inte ändra på. Sajten skall ha stora bilder och rikligt med whitespace för att lyfta fram innehållet i stället för organisationens olika avdelningar.

”Det borde vara lättare att hitta till kanalernas (Vega, X3M, Fem) egna sidor.”

X3M finns ju med i Första sidans meny men till Vega och Yle Fem är det nog lite svårt att hitta. Enklaste sättet är att använda den gråa menyn längst ner på varenda sida.

”Ohjelmatiedot selkeämmin esille?”

Svenska.yle.fi är i första hand en självständig webbtjänst, inte en programtablå. Men naturligtvis ska programinfon vara lätt tillgänglig, den finns bakom TV- och Radio-knapparna i övre balken på varje sida. Och så har ju också Arenan, som finns i samma meny, en hel del programinformation och innehåll.

”Ofta är det brått att t.ex. komma till radio Vega !”

Radiosändningarna hittar ni enklast via just Arenan. Eller via radioknapparna på t.e.x. första sidan.

”Man får ingen helhetsuppfattning över vad som hänt idag.”

Kolla svenska.yle.fi/nyhetsoversikt.

”Kanske man kunde ha de hetaste/nyaste/intressantaste rubrikerna i en kolumn vid sidan?”

På artikelsidan hittar ni de nyaste, mest kommenterade och mest lästa artiklarna inom ämnesområdet i fråga.

”Bra hur skribenterna är presenterade -hoppas de också kommenterar, så blir det på riktigt personligt:”

Tack. Vår målsättning är att göra en personlig webbtjänst med en närvarande och interaktiv redaktion.

”Många av ”artiklarna” är så korta att man egentligen inte alls blir klokare.”

Sant. Nu har vi förnyat systemet, nästa steg är att förnya innehållet.

”Personer i texten borde taggas (som på HS:sidor) så att man kan klura ut var annanstans de nämnts i era artiklar.”

Taggningen fungerar tills vidare inte helt som vi önskar. Till exempel personer och ortnamn finns inte med i ontologin. Läs mera om ämnet i Mårten Seiplax blogginlägg.

”Enhetliga Yle:s andra sidor i stil med Beta.”

Jo, det här kommer vi att göra för Svenska Yles del. Exakt tidtabell har vi inte, men inom kommande åren ska alla Svenska Yles webbsidor flyttas på den nya Drupal-plattformen. Ni är alla väldigt välkomna att följa med och se hur vi lyckas. Och som sagt, er feedback är helt avgörande med tanke på hur tjänsten ska utvecklas.

Vår Drupal delar servers och databasservers med andra på Yle vilket har både positiva och negativa följder. En av de positiva sakerna är definitivt att vi har ett bättre avtal gällande support och till det negativa hör att vi delar server resurser med andra. Delar man på resurserna så är det klart att en publikation som kräver mycket resurser av infran påverkar alla andra och det är en grej som även vår Drupal lidit av under den här veckan. Då det blir som värst så är det svårt att uppdatera sidan men trots det har vi på grund av vår cache server Varnish kunnat serva användarna så gott som utan avbrott men med långa laddningstider.

Varnish är en underbar serversofta som gör allt så mycket bättre och den skulle vara helt lysande om det inte skulle vara för en fatal bugg. Den bugg som helt klart finns i Varnish v2.x och v3 och som flera specialister kollat på är att den helt enkelt inte klarar av att fungera rätt med Round Robbin regler för belastningshantering utan i praktiken styr all trafik till en server trots att man har flera konfigurerade. Det innebär att man ex bara har 50% av den server effekt man borde ha och då stöter man snabbt på problem som påverkar alla de som servas av den helheten. Även vår nya Drupal blev offer för det  på fredagen 27.4. Det varade tills vår samarbetspartner hittade ett sätt att implementera en extra belastningshanterare mellan Varnish och Apache servrarna.

En till sak man kan konstatera nu när Varnish även servar alla våra gamla sajter förutom Buu, X3M, Vetamix är att laddningstiderna på de gamla sidorna förkortats avsevärt med upp till 50% i bästa fall och med 10% i genomsnitt.

Länge leve Varnish!

I väntan på att få flytta till nya servrar så fortsätter vi optimera.

/KS

Vid halv elva var vi så nöjda med sajten att vi vågade gå på lunch och sa att det är ok att börja prata om att vi har en ny sajt. Vid tolv snåret kom en planerad 15 sekunders ändring i load balancern, då man ännu såg den gamla sajten. Den råkade dock fastna i Varnish, så det blev längre än 15 sekunder.

Vid 15 tiden lade vi sajten i underhållsläge för att göra de ändringar till sajten som vi redan före lansering visste vi ville rulla ut, men som vi väntade med för att se om vi skulle märka ngt mer som behövde ändras (och krävde driftsstopp). Som ni som jobbar med Drupal känner till är det inte sådär bara att göra en update, speciellt inte då man har en halv miljon noder.

Tyvärr så blev det överbelastning under tiden som vi gjorde driftsuppehållet, så därför tog det längre än väntat. Endel märkte av det, andra inte, beroende på vilken av cache servrarna som levererade sidan till dig och om sidan fanns i Varnish.

Efter det så redde det upp sig, och vår IT-leverantör jobbar vidare med konfigurationen så att det inte skall ske igen. Inom kort kommer vi också att flytta till en egen virtuell server – så ett till driftstopp är på kommande.

Responsmässigt kan man konstatera att det många reagerar på är navigering och layout – även om det här verkar vara en sak som delar åsikterna.

Många har också frågat om beta logon – vårt resonemang är att använda oss av ”release often, release early”. I allt för många stora IT-projekt så satsar man på att specificera funktioner under en lång tid, en tid som defacto blir så lång att specifikationerna föråldrats innan de ens hunnit börja förverkligas. Dessutom är specifikationer inte perfekta, utan behöver justeras.

Genom att gå ut med en sajt som inte är 100% färdig (vad är färdigt är ju en definitionsfråga, och en webbplats blir ju aldrig klar) vill vi kunna bygga en bättre sajt utgående från användarnas prioriteringar och behov. Därför har vi också valt att behålla beta logon nu medan vi extra aktivt tar emot användarrespons.

Vi kunde i allafall glädja åt oss åt 39 % fler unika besökare igår

Dag två har så här långt gått åt att finjustera Varnish-konfigurationen ytterligare. Våra gamla sajter har inte tidigare serverats via Varnish, vilket gav några oväntade problem med responsformulär och kommentarsfält och motsvarande som inkorrekt också lagrades i cache-minnet trots att de inte borde ha gjort det.

Under förmiddagens lopp så borde också de här problemen vara undanstökade, och nu kan vi ha glädjen av att också de gamla sajterna (som Mat & fritid) också levereras mycket snabbare än förr.

Då en bild laddas upp behöver följande delar fyllas i:

De system som är kopplade till IMS har varierande lösningar för bildtext.

I nya svenska.yle.fi kan man efter att man hämtat sin bild från IMS lägga till en bildtext. Denna bildtext sparas i den enskilda artikeln. Den kan därför anpassas per artikel.

Du som använt IMS tillsammans med den gamla nyhetssajten – använd bildens ID då du vill sätta till en bild i nya svenska.yle.fi

Vad syns åt användaren?

• Alt-texten syns för personer med nedsatt syn. Vissa webbläsare visar Alt-texten då man sätter muspilen på bilden.
• Copyright visas utskrivet under bilden.
• Bildtexten som skrivits in i Drupal visas utskrivet under bilden.

Om IMS
Vår bildhanteringssystem innehåller i skrivande stund ca 90 000 bilder. Systemet skapades och togs i bruk 2008/2009. Systemet är består av en frontend API och ett internt backend-system där bilderna laddas upp och redigeras. Vilket CMS som helst kan kopplas till IMS.

Då en bild laddas upp i backenden sparas originalbilden (ladda därför alltid upp bilden i så stort format som möjligt) på en intranät skiva, och samtidigt skapas automatiskt nio mindre versioner av bilden. Dessa nio är de versioner som syns i artiklarna (storleken beroende av layouten).

Förändringar som är på kommande under 2012 är möjligheten att ersätta en redan uppladdad bild samt större bildstorlekar. Beskärningen av bilder kommer att ändra från att ske per bildstorlek till att ske per relation (16:9, 1:1, 10:15).

Inget utvecklingsprojekt borde vara utan ett system för versionskontroll, inte ens om man är den enda som jobbar på sitt projekt. Och när man är många som jobbar med samma projekt så är det idag nästan omöjligt att göra det på ett vettigt sätt utan att stöda sig på någon form versionering.

Vad får man då för besväret av att vara tvungen att börja bokföra vad och hur man lägger in kod i sitt projekt? Jo, inte minst en möjlighet till att gå tillbaka och ångra saker som gått sönder eller som någon av misstag skrivit över. Eftersom varje ändring i varje fil sparas så kan man enkelt gå tillbaka i filens historia och kolla vad som ändrat, när något ändrat och vem som gått och ändrat. Och när det uppenbarar sig nya och oväntade buggar i sajten så är det en lättare att felsöka den genom att kolla upp vilka ändringar som gjorts i historiken.

När vi började med projektet i oktober så stod valet mellan Subversion, som vi alla kände från förr och det nyare och modernare Git som för de flesta av oss var ett system vi kände till, men som knappt någon av oss hade använt från tidigare. Git har ändå så pass många fördelar framom Subversion att vi valde att använda det. Den främsta fördelen som Git har är att det är ett decentraliserat system, dvs att man inte är lika beroende av en central server för alla versionerna, utan hela projektets alla filers alla versioner finns hela tiden tillgängligt också på din egna hårddisk, och på en centralt ställe som alla i teamet har tillgång till, det som i git kallas origin-repositoriet. Den andra stora fördelen med Git är att det är enklare att jobba på flera utvecklingsspår (såkallade branches) samtidigt.

En liten del av projektets git-logg.

Fram tills vi publicerade den slutna betan så klarade vi oss ändå bra med en huvudsaklig master-branch som vi alla sparade våra ändringar till. Nu, i och med att vi har en sajt som i det närmaste kan räknas att vara i produktion så behöver ändå lite mer kontroll över vad som läggs ut på produktionsservern. För att göra det lättare att ha koll på just det så använder vi nu två huvudsakliga branchar; master-branchen och dev-branchen. Nu sker alltså det huvusakliga utvecklingsarbetet i dev-branchen och endast färdiga och testade helheter ska sparas in i master-branchen. På det sättet så försöker vi minimera att det smyger in fel som kan ta ner sajten eller orsakar annan otrivsel för redaktörer och besökare.

Det är ändå inte helt problemfritt att jobba med många branches, framförallt blir det väldigt viktigt att se till att man är i den rätta branchen då man hämtar in och sparar ny kod, de första dagarna med flera branches gick åt att lära sig att hålla reda på var man var, och vart man höll på att spara sitt material, men redan nu känns det naturligt och enkelt att jobba med flera utvecklingsspår.

En historik som sträcker sig tillbaka till projektets början ger också fina möjligheter att visualisera hur projektet vuxit sig fram från starten i oktober fram tills idag:

1. Vi räknade först alla ord i de femtusen senaste rubrikerna och ingresserna på Svenska Yle nyheternas webbtjänst.
2. Sedan letade vi reda på en lista med de tusen vanligaste orden i svenska språket och filtrerade bort orden från våra lista med rubriker och ingresser. Ord som ”i”, ”vi”, ”men”, ”också” osv.
3. På basis av de ord som blev kvar bildade vi den här bilden där man ser de 500 mest använda orden på Svenska Yles nyhetswebbplats.

De 5000 senaste artiklarna sträcker sig från igår till oktober 2010.

Klicka här om du vill se den större.

Systemet har funnits så länge att det var ett problem bara att sätta standarden 640×360. Vår rekomendation har varit att man skall ladda upp bilden i originalstorlek till bildhanteringssystemet (IMS).

Igår då jag fick en dump av de storlekar som finns i systemet var det med spänning jag kollade hur väl det gått.

I grafen ovan kan ni se skillnaden mellan bildhanteringssystemet som kanalerna (Svenska) använder jämfört med nyheterna.

Den nya minimistorlek vi behöver är 880px. Det betyder att 31% av nyheternas bilder inte klarar av att fylla utrymmet. För kanalernas del är det 21%. Skillnaden förklaras dels av att kanalerna använder mer pressbilder som är högupplösta.

Ifall vi skulle välja att gå till en ännu större storlek står vi inför situationen att upp till 45 % av bilderna inte uppfyller kraven.

Alternativen vi står inför är:

• Lägga till svarta kanter på samma sätt som man gjorde övergången till 16:9 i tv-världen – och kan vi då höja minimikravet till 880px för alla nya bilder som laddas in i systemet? Eller behåller vi kravet på 640 och sätter svarta kanter på allt som inte är 880px eller större? Snyggt lär det ju inte bli …
• Slänga de bilder som inte uppfyller kraven

Hela webbförnyelsens tidtabell ser för tillfället ut så att från och med den 19.3. borde vi ha en fungerande betatjänst, dvs. en ny tjänst vid sidan av den nuvarande. Det innebär tyvärr lite extra arbete i och med att vi ska uppdatera två webbtjänster på samma gång. Artiklarna importeras automatiskt från det nuvarande verktyget till det nya så man behöver ändå inte mata in text och bild två gånger utan bara gå in på Synd och lyfta fram den importerade artikeln på sidorna.
Först nyhetssajten 

Om allt fungerar bra så kan vi så småningom låta ett begränsat antal utomstående användare komma in på tjänsten. Om allt fortsättningsvis går bra så kan vi planera en övergång från den gamla sajten till den nya. Förhoppningsvis kunde det ske inom april.

Och nu talar jag om nyhetssajten, resten av Svenska Yles webbtjänster migreras senare under året. Men det nya verktyget tillåter också lyft från andra system och vi på Just nu tänker ta vara på den här möjligheten genom att lyfta fram kulturredaktionens recensioner, livestreamar från till exempel RSO:s konserter, mat & fritid, BUU, bondbloggar och allt annat underbart webbinnehåll som Svenska Yle producerar.
När vi sedan är i gång kommer vi på Just nu att fungera som en help desk för frågor angående Synd och den nya webbtjänsten. Vi ska också ta hand om Svenska Yles paradsida och försöka fungera som en service- och samarbetsfunktion för hela Svenska Yle.

Flexa med Synd

Vårt jobb är utgivning. Vi kommer inte att producera nyheter, ta bilder, göra intervjuer och så vidare. Vi ska ta hand om att Svenska Yles nuvarande rika och mångsidiga produktion och se till att innehållet får den roll det förtjänar också på webben. Vi ska paketera, sammanställa och lyfta fram aktuella samtalsämnen oberoende av var de ursprungligen startat.

På vårt bord ligger också närvaron och interaktiviteten på webben. Vi kommer att satsa på att Just nu är på plats likaså på den egna tjänsten som på Twitter och Facebook. Det är viktigt att ta med publiken från första början. Det minsta vi kan göra är att gå in i diskussioner och svara, eller bara tacka för kommentarer.
Exakt hur vi kommer att vara på plats under dagarna diskuteras som bäst, men det blir från tidiga morgonen till rätt så sent på kvällarna, alla veckodagar. Just nu-deskens telefonnummer är 040 6742085 och e-post adressen justnu@yle.fi.
Och till sist: det är viktigt att betrakta hela den nya webbtjänsten som en process. Vi lär oss längs med arbetet och kommer att göra förändringar både på webbtjänsten och i vårt arbetsflöde. Flexibilitet är Synds starkaste sida och vi ska se till vi utnyttjar det.

Det är en utmaning att hitta alla ställen de gamla logotyperna existerar! (Tipsa mig om du ännu ser någon

Det kan löna sig att tömma webbläsarens cache för att du säkert skall se ändringarna på svenska.yle.fi & co – det beror på att dels är våra egna cache (tillfälligt minne) servrar effektiva, men även webbläsarens cache kan ställa till det.

I och med att vi snart migrerar till S.Y.N.D handlar det främst om att sidans huvud och fot fått ett nytt utseende på våra gamla sajter. Du känner bra igen att största delen av den gamla sajten finns kvar med samma visuella utseende som tidigare.

För S.Y.N.D:s del går det också framåt, och inom några veckor skall vi börja köra sajten live internt. Efter det blir det en publik beta där alla intresserade kan bekanta sig med hur vi inom S.Y.N.D använt oss av Yles nya visuella utseende.

Här kan du se hur sajten just nu ser ut (skärmdumpar från vår utvecklingsmiljö, så texterna är inte representativa och vissa texter är ännu på engelska.)

Fast en del arbete kvarstår ser ni här en version som är rätt nära lanseringsversionen – det blir en ren layout som lyfter fram innehållet samtidigt som den tar hänsyn till den typ av apparat man använder.

Om du vill få en inblick i vad den responsiva designen kan betyda i praktiken kan du gå in på svenska.yle.fi/programguide med en apparat som har en skärmbredd som är mindre än 480px (fungerar också att bara krympa webbläsarens fönsterstorlek). Rent tekniskt är det en begränsad responsiv design lösning eftersom den tekniska plattformen inte ändrats.