Webbförnyelsen och det nya verktyget har väckt massor av frågor. På den här sidan försöker vi svara på allt så gott vi kan. Frågor och svar -sidan kommer att leva hela tiden, så ha tålamod med obesvarade frågor och knapphändiga svar. Frågorna har uppkommit främst i samband med regionbesöken, användartesterna, webbluncherna och andra tillfällen där förnyelsen presenterats. Ställ gärna frågor även här genom att skriva i kommentarfältet längst ner!

 

[Uppdaterad 28.11.2011]

ALLMÄNT

Vad står akronymet SYND för?

- Svenska Yles Nya Drupal-plattform.

Vad innebär SYND egentligen?

- Det är projektnamnet för den stora webbförnyelsen på Svenska Yle. Läs mera.

Vem berörs av SYND?

- Hela Svenska Yle.

Sker samma förnyelseprocess på övriga Yle?

- Nej, för tillfället är det bara Svenska Yle som gått in för att förenhetliga sina webbtjänster. Däremot har konceptet väckt intresse och inspiration på yle.fi och vårt arbete med Drupal gagnar även Yles övriga webbtjänster som är byggda på samma plattform.

Hur ser tidtabellen ut?

- Under hösten 2011 byggs basen för det system som kommer att omfatta alla tjänster inom svenska.yle.fi helheten. Våren 2012 ska Nyheterna och Sporten övergå till det nya systemet. Om allt går enligt planerna kommer vi att kunna presentera Nyheterna och Sporten på den nya plattformen i mars 2012. Efter det tar vi stegvis itu med de övriga tjänsterna. Det kommer dock att ta år innan hela svenska.yle.fi fungerar på den nya plattformen.

Webben ska bli en likvärdig kanal med radio och tv. Vad kommer att vara dess varumärke?

- svenska.yle.fi är webbens varumärke och fungerar mer och mer som våra webbtjänsters skyltfönster utåt.

 

VERKTYGET & INNEHÅLL

Varför är det nya verktyget, Drupal, bättre än våra nuvarande system?

- Det finns inget publiceringsverktyg som är perfekt. Man kan sträva efter ett perfekt verktyg genom att koda det själv. Det är också det vi försökt göra med våra nuvarande system. Problemet är att vi idag har en palett av skräddarsydda verktyg som inte kommunicerar med varandra. Lösningen är också riskabel med tanke på personalresurserna. Om den ansvarige utvecklaren lämnar jobbet finns det ingen som har kompetensen eller tiden att uppta arbetet och utveckla systemet vidare.

Det som starkast talar för Drupal är att systemet i och med sin öppna källkod ger tillgången till en internationell gemenskap av utvecklare och en expertis som inte begränsar sig till en person. Drupal som system har också funnits i flera år och kommer även att utvecklas i framtiden, vilket är viktigt med tanke på underhållet av våra tjänster i framtiden.

Kommer det nya verktyget att kunna plocka bilder ur IMS?

- Ja. IMS är redan integrerad i det nya verktyget och fungerar.

Automatiska bildtexter generaras automatiskt ur IMS, men de behöver ofta redigeras. Hur åtgärdas det här med det nya verktyget?

- Det nya verkyget kommer att ha en egen inmatning för bildtexter.

 Kommer man att kunna lägga in flera bilder ur IMS i en artikel?

- Ja, det kan man göra!

Svenska.yle.fi kommer troligtvis att innehålla hundratals ämnessidor. Hur ska man kunna orientera sig i denna djungel?

- Ett vettigt system ska utvecklas för att man inte ska drunkna i mängden. Man kan även avpublicera ämnessidor som inte är aktuella.

Den nuvarande svenska.yle.fi portalen har vissa fasta element i form av kolumner på sidan. Kommer de att finnas kvar i framtiden?

- När det nya verktyget tas i bruk för portalen försvinner också de nuvarande fasta elementen. Med templat kommer man att kunna flexibelt lyfta fram innehåll ur de nuvarande fasta elementen om det finns behov.

Kommer en redaktör fortfarande att vara beroende av VPN för att kunna jobba med webben utanför Yle?

- Ja, tyvärr för att komma åt uppdateringsverktyget. Men vi utvecklar också parallellt olika arbetssätt som t.ex. kan utnyttja sociala medier för att flexibelt kunna hålla publiken uppdaterad även av redaktörer som jobbar utanför Yles nätverk..

Kommer man att kunna tidsinställa lyft?

- Ja. Man kommer att kunna tidsinställa både lyft och block (content regions).

Innebär ifyllning av metadata en större arbetsbörda för den enskilda redaktören?

- Ifyllningen av metadata är ett nytt steg i att producera en artikel. Samtidigt kommer det att var lätt och snabbt att mata in datan och därför har det byggts in ett system som ger automatiska förslag till nyckelord. Metadatan är en viktig förutsättning för att artikeln ska få en större spridning, hamna i de rätta kontexterna (ämnessidorna) och för att användarna kan hitta artiklar relaterade till ämnen, personer, etc.

Hur mycket tid måste redaktören använda för ämnessidans layout?

- Den ”vanliga” redaktören kommer i regel att inte behöva befatta sig med ämnessidornas layout. Redaktören kommer dock att ha möjligheten att berika artikeln med olika element, som t.ex. citat, faktarutor, video, bilder, etc. Vissa redaktörer kommer att ha som en del av sitt ansvarsområde att ändra på ämnessidans layout med ett urval färdiga templat som är lätta att organisera och publicera. Utöver de automatiska ämnessidorna är det i regel deskarna som har hand om ämnessidornas layout.

Hur långt kan layouten anpassas till olika ämnessidor?

- I den förenhetliga webben kommer grundstrukturerna att vara desamma för alla sidor. Det är främst genom content regions (block av innehållslyft) och sidans brandbyline (vinjettbalk) som man kan göra ämnessidorna personliga vid behov.

Kommer man att kunna justera fontstorleken i texten?

- Pga. den responsiva formgivningen kommer man inte kunna fritt ändra på fontstorlekar. Däremot kommer det att finnas tillräckligt med färdiga templat för att kunna accentuera text i lyften.

Kommer verktyget att få ett svenskspråkigt användargränssnitt?

- Ja, användargränssnittet kommer att översättas till svenska och vi kommer att ta fram en gemensam terminologi så att alla vet vad t.ex. innehållslyftblock / Content Region bör kallas och betyder

Kommer det att finnas stavningskontroll (spellcheck) i verktyget?

- Tillsvidare måste man förlita sig på stavningskontrollen i ordbehandlingsprogrammen och i iNews för att korrigera språket i texterna. Vi får se om programmet klarar av att rätta texter i framtiden.

Är det möjligt att förhandsgranska texterna innan man publicerar dem?

- Ja, det kan man.

Kommer det vara möjligt att sända Live-streams från mobilen till webbsidorna?

- Vi kommer absolut att arbeta för att göra det här möjligt. Olika möjligheter är som bäst under utredning.

Hur gör vi med Facebook?

- Sociala medier kommer att vara en del av vårt arbetsfält i allt högre grad. Exakt strategi för detta arbete ännu öppet i väntan på att den nya organisationen skall inleda sitt arbete.

Kommer man att kunna flöda innehåll till sociala medier (Facebook, Twitter, etc.) från webbsidorna?

- Ja, den möjligheten kommer att finnas.

Kommer en användare att kunna prenumerera på innehåll från svenska.yle.fi?

- Ja detta skall vara möjligt åtminstone per RSS, exakta specifikationer och vidareutveckling på gång.

Ska webben vara puffverktyg eller ett nyhetsverktyg?

- Svenska Yles webbstrategi definierar webben som primärt en innehållskanal och inte en marknadsföringskanal. Men inom den ramen ryms ett mångsidigt innehåll som betjänar såväl den del av publiken som vill konsumera innehållet på webben som dem som vill ta del av innehållet per radio och tv.

Varje redaktör kommer att ha en profilsida med information och kontaktuppgifter. Hur ska den se ut och kommer den att vara likadan för alla?

- Varje användare skapar en profilsida åt sig inne i verktyget enligt en inbyggd modell. Informationen i profilsidan syns alltid längst nere i artikeln som en slags signatur. Artikelförfatterens information kommer också att synas när sökresultat listas i Google-sökningar.

Hur gör man om artikeln har flera författare eller om det finns ett behov av att vara anonym?

- Det här är fortfarande en öppen fråga, men vi ska naturligtvis ta fram alternativa modeller för flera författare i en artikel och när det finns ett behov av att publicera innehåll utan personnamn.

I vilken form kommer Strömsös recept- och ritningsarkiv att finnas kvar?

- Strömsös webbinnehåll utgör ett roligt, nyttigt och kulturhistoriskt viktigt material som vi skall bevara. Den exakta formen är ännu öppen.

Kommer kanalparaderna att finnas kvar?

- Ja, som ämnessidor.

Kommer man att kunna publicera radio- och tv-program i förtid på webben?

- Det är främst en upphovsrättslig fråga som är kopplad till Arenan. Målet är att det skulle bli möjligt.

 

ORGANISATIONEN

Hur påverkas ”vanliga” redaktörer av webbförnyelsen?

- Till en början märks det främst genom att deskarna träder fram som nya aktörer för webben och att det nya verktyget stegvis tas i bruk på redaktionerna.

Kommer det att resurseras mera tid för redaktörernas webbarbete?

- Med tiden ska det redaktionella arbetet utvecklas och resurseras så att det finns möjlighet att producera mera innehåll för webben.

Regionredaktionerna betraktas också som deskar i planeringen trots att inga ringmärkta webbmänniskor resurserats för dem. Tvingas regionerna då pruta på radio- och tv-innehållet när det ska satsas mera på webben?

- Det är inte meningen att nya webben ska drabba kvalitén på regionredaktionernas etermedieproduktion. Det nya verktygets möjligheter kräver inte nödvändigtvis en större tidsinsats av redaktörerna. Här är det viktigt att Svenska.yle.fi, deskarna och regionerna samarbetar för att hitta det smidigaste arbetsflödet för den nya webben.

Vem ansvarar för svenska.yle.fi:s agenda och publicering?

- Webbens dagliga agenda, publicering och koordinering sköts av webbdagschefen och webbdeskarna.

Kommer det att finnas webbmänniskor i redaktionerna?

- Målet är att sålla ut s.k. fyrar på redaktionerna, d.v.s. personer som har ett snäppe större intresse och expertis angående webben och som kan stöda andra i redaktionen, tillsammans med deskarna, i webbfrågor. För övrigt är det en självklarhet att ett modernt webbtänk i det dagliga arbetet berör samtliga journalister på Svenska Yle. Mikael Hindsberg belyser webbtänkandet vidare i sitt inlägg.

Var, och av vem, får man stöd i webbfrågor och när problemsituationer uppstår?

- Vi kommer att ha ett stödnätverk där främst deskarna och svenska.yle.fi avdelningen ingår. En stödkarta ska ritas upp för att informera om var man kan söka hjälp.

Vad hör till deskarnas ansvarsområden?

- Uppgifterna definieras noggrannare fr.o.m. januari 2012 då deskarna inleder sitt arbete. Deskarna ska åtminstone ansvara för och företräda sina respektive innehållshelheter på webben i samarbete med webbdagschefen och redaktionerna. Förutom att de ska stöda och komplettera redaktörernas innehållsproduktionen för webben ska de själva också producera webbinnehåll. Men uppgifterna ska som sagt ännu definieras noggrannare.

Var kommer webbdeskarna att finnas fysiskt?

- Vi försöker som bäst hitta lösningar på det här. I en drömvärld skulle samtliga deskar och redaktioner finnas nära intill varandra, men för tillfället är det inte möjligt. Vi försöker hitta en bra kompromiss. Regionerna ses i den här kontexten också som deskar. Deras placering kommer att vara densamma som tidigare.

Hur kommer koordineringen att ske mellan webbdagschef, deskar, redaktörer, regioner, osv.?

- Det här en redaktionell process som är ännu öppen och som vi kommer att börja reda ut på allvar när vi anställt webbdagschefen och bemannat deskarna. Åtminstone för regionernas del kunde det handla om en kombination av olika kommunikationssätt, t.ex. telefonmöten, chat, iNews, m.m.

Får regionredaktörer börja lyfta innehåll på t.ex. Inrikessidan?

- Det här är inte fastslaget ännu, beror på svaret till ovanstående fråga. Då det klarnar ges svar här.

 När och hur kan/vill webben inkluderas i programutveckling?

- Webben ska finnas närvarande genom hela programutvecklingen. I hur hög grad varierar kraftigt mellan olika slags programkoncept. Men vi strävar till att undvika situationer där webben blir ren efterproduktion.

Hur ska man lära sig tänka användarvänligt?

- Den kanske viktigaste aspekten i Svenska Yles webbstrategi är att innehållet produceras till förmån för användarna. För Svenska Yles del betyder det t.ex. att man lägger interna organisationsgränser åt sidan och anpassar innehållsproduktionen samt uppgiftsfördelningen på ett sätt som gynnar utvecklingen av webbtjänster som främst tjänar användarnas beteenden och krav. Det här tankesättet kommer vi också att betona i kompetensutvecklingen som inleds år 2012.